Tionde brevet.

Nu är det verkligen ett bra tag sedan jag skrev till dig. Jag insåg det nyss och fick lite dåligt samvete. Jag har också lite dåligt för att, på senaste tiden har jag knappt tänkt på dig alls. Och när jag väl gör det så blir det för jobbigt. Det jag menar är att på senaste tiden då jag väl tänkt på dig så har jag blivit ledsen och saknaden har brytit ut. Jag har inte kunnat tänka på dig och vara glad, som jag kunnat så bra för några månader sedan. Jag tror det har att göra med att jag knappt pratar om dig längre. Det var ju en period där i julas som jag fick höra en massa historier om dig, jag fick prata om dig på ett helt nytt sätt, än att prata om dig och olyckan i samma mening, som jag gjort i väldigt många ord. Jag fick prata om dig och alla hyss du gjort som ung, alla fina gärningar du gjort och vilken underbar person du var. Och gråta lite samtidigt, över att inte ha fått känna den här underbara personen som alla beskrivit dig att vara.

Jag fick iallafall lite mer tre år med dig, och även om jag inte kommer ihåg det så fick jag nog se, mer än alla andra, vilken underbar person du var, och fortfarande är, i allas hjärtan och minnen.

Jag har ansökt till Svenska Frisörskolan i Örnsköldsvik. Jag ska ringa rektorn imorgon och få en tid för antagningsprov. Ja, jag går i dina fotspår, och det ska bli så roligt. Äntligen! Jag hoppas och hoppas att jag ska ta mig in, håll tummarna för mig!

För övrigt är livet lite jobbigt, jag försöker hålla humöret uppe och försöka det bästa jag kan. Men, min energi finns inte där för fullt. Jag var i stan idag och fick lite mer motivation. Komma ut ur huset och få röra på mig lite grann, träffa kompisar och så. Min fokus ligger på skolan, vill dit nu. Ångest är där mer än vanligt, kväver mig lite grann, får mig att trampa på nästan samma ställe. Måste bara hitta styrkan i någonting. Därför är min största fokus på skolan just nu, jag vill dit, starta om lite på nytt och verkligen göra något jag vill, som jag brinner för.

Ja, det var skönt att lätta lite på hjärtat, tack för att du lyssnade. Älskar dig, mer än allt annat. 

/Din Dotter.


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0