Snart är det dags att gå och sova. En av dom värsta sakerna jag vet. Dom snurrande tankarna i huvudet, smärtan och ensamheten. Att känna en närhet som jag inte kan se. Att inte riktigt kunna sätta fingret på om närheten verkligen är där eller inte. Smärtan som kommer i vågor och slår imot mitt bröst. Dom snurrande tankarna som gör mig förvirrad och tom. Rädslan för att mardömmarna tränger sig på nästan varje natt. Rädslan för att just denna natt ska bli sömnlös. Att vakna med ett ryck flera gånger per natt.

Och nu är det dags att gå och sova. Så nu ska jag motvilligt stiga upp ur soffan, gå till toaletten och sedan krypa ner i sängen där dessa hemskheter väntar.

Gonatt.