Maariiiaaaaa, svenskt bingo på nätet.
About the tongue. Jag är fortfarande svullen. Vågar mig inte på att äta "fast" föda ännu. Jag testade att äta en macka igår, men tungan svällde upp ännu mer då så, ja, life sucks right now. Glass och is är min bästa vän just nu. Och MY ASS till pojkvän har nyss tryckt i sig två hamburgare igen. Jag trodde aldrig att jag skulle tycka att vitlöksandedräck skulle lukta gott i hela mitt liv, men jag är såååå jääävla HUNGRIG att det luktar som nygräddade kanelbullar. Gah, det vrider sig i magen när jag tänker på nygräddade kanelbullar, sååå satans gott!
Men sen var inte min pojkvän ett sånt as längre när han sa att han skulle bjuda mig på max när jag kan äta normal föda igen. Skrovmål, chilichees and hot creole fries, HERE I COME! Ja, snart iaf.
Nu ska jag fortsätta suga på mina isbitar.
Housewife.
Blä, att bara läsa det låter jävligt jobbigt. Huvva.
Andreas 16 år gammal, haha. Lillplutt! <3
Bring me food ffs!
Vad ska jag göra nu då? Jo, jag ska göra varma koppen, mumms! ELLER INTE! Jävla tung jävel, sluta svälla hela tiden! Jag vill ha fast föda, NU! :'(
CHILICHEES IN MY HEART! <3
My secret!
Pappa flinade bara och skakade på huvudet, som han oftast gör, haha.
Just nu är min tunga väldigt svullen så jag kan inte äta något, bara dricka vatten. Hann få i mig lite yoghurt för ett tag sen men nu gör det verkligen jätte ont om jag försöker äta något, och jag som är så HUNGRIG! :( Aja, jag får lida pin, det är värt det i slutändan... men gud vad gott med chilicheese..... :\
Handsome. ;)
Stiliga kvinn..ÖHM,..män.
Vi är så otroligt stiiiiliiiga!
För mer stiiiliiga bilder gör jag ännu en gång reklam för Janinas blogg.
Tjugotredje februari tvåtusentio.
Sitter hos min man just nu och imorgon är det onsdag. Det betyder att det är föreställning. Känner mig lite nervös faktiskt. Är rädd att det inte ska bli bra, typ att ljuset och ljudet ska komma in fel, att jag ska placera mumifieringsbordet på fel plats osv. Men ska tänka positivt och försöka ha så roligt som möjligt och hoppas att publiken skrattar när alla skämt kommer, hehe.
Inatt har jag sovit non stop. Inte vaknat en enda gång! Jag minns inte när det hände sist. Jag har sovit i 13 timmar ungefär. Fick panik när jag vaknade och såg att klockan var halv ett. Så jag vet inte hur det kommer gå att somna inatt. Inte så bra tror jag iaf. Kommer vara en zombie när jag kommer hem vid 10 imorgon, kommer slänga mig i sängen och somna direkt.
Imorgon fyller Anna.A 18 år också, hihi. Ska följa henne när hon ska göra sin tatuering, kommer bli spännande! Jag ska ju göra min om 9 dagar, iiish!
Aja, väldigt onödig information. Nu ska jag slänga mig i sängen och goosa med min underbara fästman!
Sånt som jag mår bra av.
The Vampire Diaries. Många har nog hört talas om de vid det här laget. Och även jag, som många andra, har blivit lite beroende av de. Men det är just såna här historier, omöjlig och äkta kärlek som är mitt kall. Det får mig att må bra. De fyller mig med lycka. Så självklart håller jag fast vid den.
Pics from my birthday!
Andreas kollar blocket, haha.
Min hund Sessan sov sig igenom min födelsedag,
precis som alla andra dagar, haha.
Present från Helena & S-E med familj.
En pandora länk och chocklad från mormor och morfar Inge.
Tacos till middag, mmmm!
Paket från familjen som innehöll betalad tatuering och mumsig dricka. Höhö.
Dah böörthday göörl! ;)
Sedan fick jag en massa pengar och mer mumsig dricka. Present från Andreas kommer senare i veckan, hihi.
Inte igen....
Hela helgen har varit underbar! Fick en massa fina presenter och åt gott! Å andra sidan, jag tror att jag fått tillbaka min magkatarr.... Vaknade inatt av att jag mådde illa och höll på att spy av magsmärtor. Så jag gick upp och tog en samarin, men har sovit väldigt dåligt inatt. Det komiska är att jag fick magkatarr en dag efter min födelsedag förra året. Och nu fick jag det igen, efter min födelsedag. Typiskt. Ska även vara hemma imorgon, men på onsdag så måste jag till skolan, för då är det föreställning! Och den här gången lär den inte försvinna så snabbt, för det är sjukt mycket i skolan just nu som kommer skapa mer stress. Joy.
HIPP HIPP HURRA!
NU ÄR JAG MYNDIG! NU ÄR JAG 18 ÅR! GRATTIS TILL MIG!
tjugondefebruaritvåtusentio.
4 och ett halvt år idag. Tiden bara springer förbi. Det kändes som igår när vi stod på Lulehockey läktaren och flörtade. Kändes som igår när vi kysstes för första gången. Och nu har det gått hela 4 och ett halvt år sedan den dagen då vi blev tillsammans. Det har redan gått ett halvår sedan vi förlovade oss. Helt sjukt!
Älskar dig Andreas. <3
En underbar helg!
Och nästa helg blir det Farmen med Sandra och Fiia, JOY! :D
Massa bebismagar!
TITTA ÄLSKLING! TITTA! Visst är jag vacker i bebismage! ;)
Mina härliga tjejor!
Anna.A dansar och har fått sitt ben avkapat? Haha!
Marléne, snyggingen! ;)
Denna läckra bild bjuder jag på, haha!
Och så en video från dagen. HAHAHAHA!
Och nu gör jag lite smygreklam för Janinas blogg igen!
En längre och roligare video från dagen finns HÄR.
En massa hjärtan.
Janinas hjärta.
Annaas hjärta. (ej klar)
Ena sidan på mitt hjärta.
Och andra sidan på mitt hjärta.
En tjock tisdag.
Imorgon har jag och tjejorna tagit ledigt. Hela den här veckan håller vi på med våran föreställning och vi är praktiskt taget klar, så vi tog ledigt. Så jag ska till Jannebanne imorgon med tjejorna och busa. Det behöver jag! :) Och efter det blir det mys med älsklingen. <3
Jag älskar dig pappa, jag saknar dig mamma.
Varning för lång och känslig text.
Jag la mig tillrätta igårkväll i sängen och lyssnade på pappas berättelse om forsolyckan min mamma dog i och som han var med i och överlevde. Pappas berättelse är bara minnesbilder. Det är snart 15 år sedan olyckan i Grenholmsforsen hände. Pappa höll på att dö, han höll också på att drunka och det gör att det blir vissa minnesluckor, och dels för att han var i ett sådant chocktillstånd så blir hans berättelse i minnesbilder, för att han har en massa minnesluckor här och där.
Dagen innan, den 27 maj 1995, en lördag var han och mamma hos ett par vänner och åt middag, en del av de vännerna satt i de två gummibåtarna dagen efter.
Sedan så åker de till min mormors stuga och övernattar där med mig. De vaknar den 28 maj, söndag och det är morsdag. Han har en bild av att jag, han och mamma sitter på en bänk i stugan. Och det som kom upp i mitt huvud var: Det var sista gången jag satt med min familj, det var sista gången jag satt med min mamma. Och det var de också.
Sedan åker de till Mårdsel, far förbi en del andra forsar och tittar på vattnet. Väl framme i Mårdsel lastar alla (14 stycken) av gummibåtarna, går igenom säkerhetsåtgärder och pumpar upp båtarna. När de väl far ut i vattnet med båtarna testar de paddelövningar i de lugnare forsarna. Färden går vidare. Pappa säger att de far vänster, höger, vänster. Pappas kompis M är förman i den första båten som far längst fram. Pappa är förman på båten bakom, snett till höger. Pappa ser hur M:s båt far in i en stor vals och fastnar där. Pappa uppmanar sina att paddla allt vad de orkar till höger. Det är bara de att det är en lika stor vals till höger. Sen säger pappa att det bara säger pang när de far in i den högra valsen, så är de i vattnet.
Pappa fastnar i valsen under vattnet. Han tar sig ut ur den genom att fara längre ner under vattnet och fara i undervattensströmmarna. När han bryter upp till ytan hupervetilerar han på grund av kylan i vattnet. Han ser sin kompis Lars-Erik i vattnet och kämpar och tanken går igenom hans huvud: Om jag har svårt att andas och han som har astma måste ju inte kunna andas alls. Sedan ser han mamma.
Han ser mamma snett upp till höger om sig. Ser hur hon kämpar och tänker: Måntro om hon klarar det här.
Han flyter vidare i forsen och lyckas så småning om att ta sig upp på land. Där vet han inte hur länge han ligger, men han säger åt sig själv att han måste kliva upp, ta av sig de kalla kläderna och få igång värmen i kroppen, annars fryser du ihjäl. Han gör det och börjar ira omkring längs forsen. Vill hämta hjälp, men vet att det inte finns ett hus på flera kilometer. Han tar sig ner till forsen igen och ser sin kompis, förman M, med C som har tagit sig upp på en liten ö ute i forsen. M uppmanar pappa att leta efter andra och skaffa hjälp.
Sen kommer en helikopter och landar där hans står. Han får en filt och koksaltlösning i munnen. Sedan hämtar man M och C på ön med helikopter. Sedan transporteras de till en inhängnad där alla som överlevt ska samla sig. Pappa minns bara att det var M där, men han förmodar att alla andra var där. Sedan är det mycket förvirrande för honom.
De överlevande (6) förs ut för att de som drunknat (8) har förts upp på standen. Han ser Jessica där, mammas kompis. Där ligger också Lars-Erik, han med astma. Sedan förs pappa till mamma.
Han är i sånt fruktansvärt chocktillstånd att han inte får fram något. Han ser att mamma, Susanne, är död, men han får inte fram något. Han får sitta hos henne en stund men sjuksystern ser att han är i chock och för honom därifrån.
M håller om honom och sedan kommer en polis fram till honom och vill ha en snabb redogörelse om vad som hänt och hur många de var. Sedan minns han inte hur han kommer till lasarettet men där ligger han i en egen sjuksal. Två män som han känner kommer in till honom, vad jag fattar så är det två poliser, och undrar hur han mår och vill också ha en snabb redogörelse om vad som hänt så att de kan gå ut med det korrekt, vad jag fattade.
Sedan kommer mormor till lasarettet. Hon kramar om pappa och han förklarar att han inte får fram något för att han är i sånt fruktansvärt chocktillstånd. Morfar kommer också dit, alla mammas närmaste kommer dit för att få se på henne. Pappa minns inte om jag var med då, han minns inte själv om han var med och kollade på henne tillsammans med mormor och dem. Han hamnar i samma sjuksal som alla andra som överlevt i forsen. Sedan får han fara hem med mormor, vi far till mormors stuga och sedan till min mammas moster, mormors syster, och övernattar där. Pappa sover inte på hela natten för att han fortfarande är i chock.
En del saker visste jag om när jag hörde den här historian. Men det var skönt på något sätt att lyssna på pappas röst när han berättade hur olyckan såg ut i hans ögon. Och det är skönt att få skriva av det här. För jag har så svårt att öppna min mun och prata om det. Jag kände mig själv lite i chock när jag pratade med min pojkvän efter det här. Och jag fick nästan en sömnlös natt. Har sovit oroligt hela kvällen. Vaknat och varit spikpigg och inte kunnat somna om. Något som är åt det bättre hållet är att jag inte drömt någon mardröm. Och ja, det har fällts många tårar. Men jag gråter hellre än att hålla det inom mig.
Den här berättelsen får mig att förstå hur nära jag var på att förlora båda mina föräldrar. Hade det varit så att båda mina föräldrar dött tror jag inte att jag levt idag. Det tvivlar jag starkt på. Jag vill ge beröm till min pappa som är den starkaste personen jag känner, han är en bra förebild och jag älskar honom så.
Min pappa Peter och min mamma Susanne.
Ikväll ska jag få en del svar på mina frågor.
Imorgon kommer jag skriva om mer detaljer om olyckan min mamma dog i, om olyckan som nästan tog min pappas liv också.
Love is in the air.
Aja, kärleksdagen idag alltså, så resten av dagen kommer att bestå av gulligull med min älskling.
Ha en bra alla hjärtans dag!
My drums.
Me and my drums!
En fantastisk fredag.
Igår hade vi även tjejmiddag här hos Anna där jag sitter nu. Jag, Anna, Marléne och så kom Chrille över ett tag också. Vi gjorde gomiddag, satan vad gott det var! Sedan tittade vi på min bebisfilm så att de fick se hur jag var när jag var liten och så fick de kika på min mamma när hon levde också. Jag trodde att vi skulle deppa ihop totalt men det blev en massa ooh och aah till mig. En docka som jag var när jag var liten. De var väldigt imponerad över mitt hår, hur mycket jag hade och hur lockigt det var. Hihi.
Sedan for Marléne och Chrille hem så jag och Anna kikade lite på hennes bebisfilmer. Men vi höll på att somna så vi gick och la oss. Jag la mig direkt i sängen medans Anna gick och bostade tänderna och så. Jag hade ingen energi till att göra de. När Anna kom tillbaka hade jag somnat, haha.
Idag har stackars Anna ont i magen, *blååååser på Annas mage* så Andreas är och ska hämta mig nu.
Bilder kommer.
Då och nu.
När jag var liten och tittade på foton på min mamma så var det bara vetenskapen om att det där var min mamma. Det där är min mamma och hon är i himlen. Min mamma är en ängel.
Nu när jag blivit äldre är det samma vetenskap jag känner. Min mamma. I himlen. En ängel. Det som är annorlunda nu är att när jag ser foton på min mamma och tänker dessa saker gör det ont. När jag var liten gjorde de inte ont. Men nu, varje gång jag ser på min mamma så gör det ont. För nu finns även vetenskapen om saknad och längtan. Nu finns vetenskapen om att hon aldrig kommer tillbaka. Nu finns vetenskapen om att jag aldrig fick lära känna henne. Nu finns vetenskapen om att jag aldrig kommer få träffa min mamma igen.
Så nu, varje gång jag ser ett foto på min mamma gör det ont. Det gör ont för att jag så gärna vill ha henne här.
Jag har världens vackraste mamma.
Namnförslag.
Vi är inte alltid normala, men vi har alltid roligt!
me love you!
I'm falling forever.
your name disgusts me.
Att läsa.
Eftersom att jag åker buss nästan två timmar om dagen har jag för en tid tillbaka börjat läsa på bussen. Och även när jag väntar på att Andreas ska komma hem från jobbet brukar jag fördriva tiden med att läsa. Att läsa en bra bok har nu blivit ett beroende för mig.
Allt började för lite över ett år sedan då jag såg Twilight för första gången. Jag bestämde mig då för att lösa böckerna. Jag har nu läst böckerna två gånger och nyss läste jag ut Twilight med engelsk text för att vi skulle läsa en bok på engelskan. Jag har läst sista boken av Harry Potter, läst böcker som man varit tvungen att läsa på svenskan osv. Och idag när jag läste ut Twilight så kände jag att jag var tvungen att låna en ny bok. Och det gjorde jag.
Jag har sen en lång tid tillbaka, tillbaka till högstadiet, tyckt om Katarina vin Bredows böcker. Jag har läst alla utom två. Så nu lånade jag Som jag vill vara.
Att läsa är något som får mig på andra tankar, så det har alltså blivit ett beroende för mig. Twilight serien fängslade mig i dess historia. Och jag har alltid varit intresserad av att läsa om omöjlig kärlek. För att det också får mig må bra och på andra tankar.
Och genom att läsa på bussen påväg till skolan får mig båda att piggna till lite, men det får mig också på andra tankar. För att jag varje dag måste kämpa mig upp för att försöka klara av yttligare en dag av smärta.
Så till dig som mår dåligt. Läs bra böcker. Läs dom på kvällen om det blir svårt att somna. Läs dom när rastlösheten kommer. Läs dom på bussen om du har tid till det.
Att läsa en bra bok hjälper mig till viss del när jag vill skjuta bort jobbiga tankar. Kanske det hjälper dig också.
Katarina von Bredow: Som jag vill vara.
Världens sötaste Alice.
Just nu sitter jag och dreglar efter Hugh Jackman. Ser nämligen på Australia. Hoho.
Aja, nu blir det väll sängen då. Måndag imorgon. Kill me.
Bjuden på middag.
Hoppas att ni också får en rolig lördagkväll. Det kommer iaf jag att ha!
Jag och Alice när hon är lite över en vecka gammal,
imorgon blir hon 2 månader gammal.
Score.
De gamla egyptsierna kunde bevara.
Det är på egen risk!
Nu ska jag duscha så att jag vaknar lite så att jag orkar plugga hela natten.
You bring my world to its knees.
Nu när hon inte är här så vet jag inte om det kommer bli bra. Inte inom den närmsta framtiden iaf...
Igår kände jag mig som ett litet barn igen som grät efter sin mamma.
Och nu vill jag bara spola tillbaka tiden till då jag var som lyckligast,
då min mamma levde.
So listen baby girl.
Idag har mina vänner varit underbara. Dom har fått mig på helt andra tankar och vi har haft så himla roligt. Nu, däremot, när jag kommit hem kommer tankarna tillbaka. Men jag vill bara tacka för en bra dag med er, det fick mig på andra tankar och jag hade verkligen kul för en gångs skull. Alltså att jag menade alla skatt och skämt. Och nu snor jag Janinas klipp från i måndags, då vi också hade väldigt roligt! Var beredd för otroliga höftrörelser från mig. Höhö.
Det vi håller på med på videon är vårat KuHi projekt. Håller på att förebereda en föreställning. Enjoy!
Ni får mig att må bra. <3
Girls and the City.
Just nu sitter jag hos Andreas. Nyduschad och allt. Ska alldelens strax börja med pluggandet. Prov på fredag, usch. Men imorgon har jag sovmorgon, så jag får sova lite längre iaf. Och imorgon kanske jag ska och hälsa på min kompis och hennes lilla dotter Alice. Måste ju passa på att träffa min kompis och Alice när Alice fortfarande är liten. Får hoppas att det blir så! Har längtat väldigt länge efter att få träffa lillsnuttan igen. Måste få Andreas att träffa Alice nu också medans hon är liten och hoppas att det blir en liten vilja att vela skaffa barn iaf. Men jag ska väll inte hoppas för mycket. Hmf.
Nä, nu måste jag börja plugga.
Mamma på ryggen.
Så ska min tatuering på mamma se ut på ett ungefär.
Capstaden 2011.
Här ska vi förmodligen bo. Och om jag längtar något!
Snurrande tankar.
Jag sökte till alla tänkbara frisörgymnasium i närheten när jag skulle börja gymnasiet, men mina betyg räckte inte till. Jag sökte även igen när jag börjat gymnasiet. Men kom inte in då heller. När jag tagit studenten kommer jag troligtvis ta nån kurs så att jag en dag kan jobba som frisör.
Och här om dagen kom jag att tänka på ett samtal jag hade med ett par kompisar på skolan för ett år sedan. Jag skulle boka tid hos frisörsalongen min mamma jobbade på innan hon dog. Och jag sa att jag ville gå dit för att min mamma jobbat där. Då säger en tjej bredvid mig, "Men varför låter du inte din mamma klippa dig?" Jag tittade på min kompis som satt bredvid mig, sedan vände jag mig om mot tjejen igen och sa som det var, "Min mamma lever inte längre."
Och för någon dag sen kom dom frågande tankarna igen. Min pojkvän känner att han vill klippa sig, och det är jag som brukar klippa honom. Så jag sa åt honom att jag skulle fråga min moster om jag får låna hennes maskin. Men sedan kom tankarna: Om min mamma hade levt idag, hade det då varit hon som hade klippt honom? Hade hon hjälpt mig att visa hur man klipper på riktikgt? Hade hon klippt mitt hår varje gång jag behövdes klippas?
Och jag börjar då att fundera på dessa frågor. Hade jag inte varit intresserad i frisöryrket om min mamma levt hade det nog förmodligen varit hon som klippt min pojkvän. Och nu när jag är intresserad i frisöryrket och min mamma hade levt hade hon fått visa mig hur man klipper på riktigt, så att jag själv kunnat klippa Andreas. Och hade min mamma levt idag så hade hon fått klippa mitt hår.
Jag som älskar när någon pillar i mitt hår får dom här tankarna bara mig att längta efter henne ännu mer. Jag skulle göra vad som helst bara för att få känna min mamma pilla mig i håret.
Här är min mamma på en frisörmässa och klipper en hårmodell.
Smink ska även smetas på.
Och här är resultatet.
Här har även mamma en utav alla hennes vilda frisyrer hon hade genom sitt liv.
Felicias Önskelista.
Min födelsedag börjar närma sig sakta men säkert! Så här är min önskelista.
