Jag har inte många minnen från min mamma. Jag kan räkna upp dem på en hand. Och när jag satt på intervju med Elsa som gjorde reportaget om mig i kuriren ploppade det upp ett minne som jag helt glömt bort.

Min mamma var frisör, ett yrke hon brann för. Självklart fick jag följa med dit. Och vi pratade just om att hon var frisör. Då helt plötsligt kom minnet framför mig. Jag sitter i barnstolen de hade på salongen och mamma klipper mitt hår. Jag hör en konversation i bakgrunden med vet inte vad den handlar om. Tror vagt att det är om mig. Jag sitter där och mamma klipper mitt hår. Minnet är bara några sekunder. Men det finns ändå där. Och det både värmer och smärtar i hjärtat när jag tänker på det. Min underbara mamma.