Frågor och svar nr.1

Hur gammal är du?
- Jag är 18 år gammal. :)

Har du några syskon?
- Jag har två halvsyskon. En halvsyster på snart 12 år och en halvbror på 9 år. Har inga helsyskon, mamma och pappa hann inte skaffa ett syskon åt mig innan hon dog.

Vad är det bästa du vet?
- Oj, svår fråga. Det bästa jag vet är nog att jag har en sån underbar pojkvän. Han är ljuset i mitt liv. :)

Har du något motto och i så fall vad?
- Jag har inte direkt ett motto jag går efter. Men det jag försöker övertala mig sig med är att hur dåligt man än mår så kommer det att bli bättre, man måste bara kämpa, att inte stå still och trampa på samma ställe. Life is what you make it, ungefär. Fast i ett bra syfte. Keep fighting. Haha, blev ett långt motto.

Vad läser du för linje och hur tänkte du när du valde gymnasium?
- Jag läser Estetiska programmet med inriktning musik. Jag valde frisör som förstahandsval. Men mina betyg räckte inte till och då var musik mitt andra val. Jag ville inte gå tillexempel samhälls eller barn- och fritid. Det intresserade mig inte så mycket. Plus att jag vill ha något pratiskt för att jag var och är så skoltrött. Och musik är ett utav mina största intressen.

Vad gillar du mest respektive minst med dig själv?
- Oj. Ja, det jag gillar mest med mig själv är att jag bryr mig så mycket om dem jag håller kär. Jag är en person som gärna hjälper dem som mår dåligt och behöver stöd. Det är många som kommer till mig när de behöver stöd för att det vet att jag finns där och alltid kan stötta. Det jag gillar minst med mig själv är att jag är så feg och blyg. Nya utmaningar skrämmer mig. Jag är väldigt rädd att göra fel.

Var vill du bo när du blir gammal?
- Nu gissar jag att gammal betyder typ 40 års ålder ungefär? Då vill jag bo här i närheten (Norrland). Nära till dem jag håller kär. I ett stort rött hus med vita knutar.

Hur kom du på att du ville blogga om din sorg efter din mamma? Var det ett självklart val?
- Jag började blogga med en lösenordskyddad blogg där jag skrev ned mina tankar när jag var arg eller ledsen och det var bara vissa personen som hade lösenordet till det. Sen skaffade jag en ny blogg för att jag var i en svår period i mitt liv. Ville skriva ned min vardag nånstans. Sen blev det mer och mer texter om min mamma. Sen började jag öppna upp mig mer och mer. MammaMelissas blogg inspererade mig att börja skriva ned mina innersta tankar. Hon hade ett flertal personer som gått igenom samma tragedi som henne och jag ville också dela med mig av mina tankar och erfarenheter om att förlora en förälder. Jag ville också hjälpa andra med mina texter och från den studen var det ett självklart val för mig att blogga om min sorg efter min mamma.

Känner du att du har kunnat bearbeta din sorg med din blogg?
- Till viss del har jag kunnat det. Jag är så dålig på att beskriva mina känslor muntligt och att ha fått skriva ned dem har varit enklare att få ut det som skavt i bröstet och själen. Jag mår bättre idag än vad jag gjorde för ett år sedan. Så ja, jag har kunnat bearbeta min sorg med bloggen.

Känns det inte konstigt att få anonyma kommentarer om någonting så privat som att förlora sin mor?
- Jag har faktiskt inte fått så många kommentarer som varit annonyma när det har gällt min mamma. Och om det varit annonyma så har kommentarerna varit berörande. Jag tror jag bara fått en dum kommentar när det gäller min mamma. Och den tog jag bort direkt och ignorerade den.

Brukar du och din pojkvänn ofta prata om din mamma eller håller du det utanför erat förhållande?
- Innan jag och min pojkvän blev tillsammans pratade vi mycket om min mamma. I början i förhållandet pratade vi mycket om henne också. Idag pratar vi inte så mycket om henne. Han läser min blogg och kan följa min sorg genom den. Men när jag väl nämner mamma i våra konversationer är det helt naturligt. "Idag ska vi fara och hälsa på mamma", "Vet du vad mamma gjorde när hon var liten?" osv. Skulle jag hålla mamma utanför vårat förhållande skulle han inte känna mig som den person jag är, för min mamma är en sån stor del av mig. Känner jag att jag behöver prata om mamma med någon är han den första personen jag går till. 

Hur vet du att Andreas är den rätte?
- Haha, ja jag bara vet. Varje gång jag ska träffa honom pirrar det i hela min kropp. Och när jag väl träffar honom kan jag inte låta bli att le. Även om vi bråkat så måste jag kämpa för att hålla tillbaka ett leende när jag träffar honom, vilket nästan alltid misslyckas. Hela jag är fylld med fjärilar. Han gör mig så lycklig. Hela han känns rätt för mig. Man får leta efter en kille som Andreas, för de är väldigt sällsynta. Han förklarar sina känslor för mig varje dag, och mina för honom. Jag trivs så bra med honom och efter snart 5 år kan jag inte tänka mig att leva med någon annan. :)

Vill ni gifta er i framatiden?
- Ja, absolut! Vi pratar om det ibland. När han väl har friat och ekonomin finns så kommer kyrkklockorna ringa för oss. :) 

När ska du flytta hemifrån?
- Ja, just nu håller jag och Andreas på att spana efter en lägenhet. Men vi är forfarande lite tveksamma. Vi vill att ekonomin ska gå ihop och så vill jag skaffa ett deltidsjobb så att jag kan jobba på helger för att få in yttligare pengar. Men om ett år har vi säkert flyttat ihop. :)

När vill du ha barn och hur många vill du ha?
- Jag skulle skaffa barn nu! Ojoj, jag är helt barntokig. Men när jag går skola och Andreas bara jobbar deltid så funkar det inte. Vi kommer skaffa barn när jag gått ut och vi båda har fast jobb. Och såklart, när Andreas är redo. :) Hur många barn vi vill ha vet vi riktigt inte ännu. Jag vill ha minst 2 barn. Men vi får väll se vad framtiden bjuder på. ;)

Vad tycker du att det finns för för- och nackdelar med att skaffa barn som ung?
- Herregud vilken svår fråga. Vilken ålder anses man vara för att vara ung förälder? Jag tycker inte att det är åldern som räknas, det är hur mycket man älskar sitt barn. Man kan vara 14 år och vara en lika bra förälder som en 30-åring. Men visst finns det många nackdelar med att vara en ung förälder om man inte gått ut skolan tillexempel. Ekonomin kan vara krånglig när man är ung. Åldern kan också vara en nackdel, men det är bara hur mogen man är och hur mycket man älskar sitt barn. Det finns så mycket man kan anse som för- och nackdelar när man skaffar barn som ung. Men det är mest det praktiska som är nackdelarna. Med kärlek tar man sig långt.

Vad är dina framtidsplaner när det kommer till jobb? Vad är ditt drömjobb och tror du att du kommer jobba med det eller tror du att du kommer göra nått annat?
- Jag har flera alternativ på jobb jag kan tänka mig själv att jobba med. Jag har alltid velat bli en frisör, men jag älskar att hjälpa andra och älskar barn så ambulanssjuksköterska/sjuksköterska och barnmorska är andra möjliga jobb jag kan tänka mig att jobba med. Så jag har 4 drömjobb, jag kan inte säga att jag vill ha det jobbet mer än de andra. För jag har faktiskt ingen aning. Jag får se hur jag klarar det kurser jag läser nu sista året i gymnasiet och om jag orkar att plugga vidare direkt. Jag tror nog att jag kommer jobba något av de här jobben i framtiden. Gör jag något annat efter skolan kommer det nog ändå att leda till något av de här 4 jobben.

Hur ser dina framtidsplaner/framtidsdrömmar ut för tillfället?
- Just nu funderar jag på att skaffa lägenhet med Andreas då. Sen väntar studenten om ett år och efter det vill jag antingen börja jobba eller studera vidare. När jag fått det jobb jag vill ha vill jag skaffa familj direkt. Att få ett bröllop jag alltid drömt om med Andreas och så vill jag såklart må bättre än vad jag gör idag. Men det jag drömmer mest om nu är att skaffa barn, det skulle skänka mig mycket lycka. :)

Tack igen för alla frågor och tack till er som tagit er tid att fråga dem. Jag hoppas att ni är nöjda med era svar och om inte, let me know så kanske jag kan förklara bättre! :)


RSS 2.0