Sitter och väntar på att älsklingen ska ringa upp mig på Skype så vi kan prata lite.

Sen så måste jag bara få skriva av mig. Jag är så jävla förbannad just nu att jag vill gråta. Jag måste kämpa emot tårarna. Får inte en lugn stund utan ett par jävla kommentarer hela tiden. Får inte säga något, blir arg, ja allt. Imorgon lär det ju inte bli bättre. Stress stress stress. Åh, jag ville komma hit för att få en lugn stund, men inte de!!

Åh jag vill gråta och skrika, släppa ut allt. För jag är nära till tårar hela tiden. Ska sova med Ida inatt så vi kan prata och goosa.

Så, ville bara skriva ut lite.

Det blåser fortfarande lite idag. Men det är bara skönt. Man kan ligga längre i solen än att ge upp efter en halvtimme och gå i skuggan för att det är så varmt, haha.

Idag är resten av gänget och fixar manikyr och pedikyr och hela tjosan. Så jag ligger och steker i solen. Det är varmt idag, även om det blåser. Man fryser inte iaf. ;)

Har sett att det är plusgrader hemma, herregud. :P Men jag tror jag har det skönare ändå. ;)

Här är mina naglar förästen! :)

Hejhej! Det är fredag imorgon, snart varit här i redan en vecka. Och det känns jättetugnt! Tiden går för snabbt. Det är stressigt inför bröllopet så har knappt hunnit vara ute i solen alls.

Igår var vi till Robben Island iallafall. Fick se Mandelas fängelsecell och så. Sen idag har jag varit och gjort akrylnaglar. De är skeeet fiiina!

Det blåser väldigt mycket just nu. Har blåst mycket under dagen och nu är det nästan storm ute. Jag har frysit så mycke att jag suttit med Hoodtröja, haha.

Men imorgon ska jag ligga och pressa för fulla muggar! För på lördag är det bröllop som gäller!

Nu väntar jag på att älsklingen ska komma hem så vi kan prata lite på Skype, hihi.

Pöss på er!

Ja, nu är det tisdag, redan! Dagarna flyger iväg. Igår var vi vid saltvattenpolar och solade och badade. Sen for vi på ett köpcentrum med massa affärer och krogar vid en hamn. Glömt bort vad det hette för tillfället. Jag köpte mig ett par hörlurar med mic så att jag kan prata med älskingen på Skype. Sen köpte jag tre fina örhängen och fick ännu ett par av Ida idag. Det kommer bli mer, satan vad fina det finns!

Idag har jag bara legat vid polen och svettats. Idag är det väldigt varmt. Och igår var det asvarmt. 32+, minst. Och vindstilla kväll med hela 27+ grader. Det var hett att sova inatt. Ska snart gå i duschen också, ska bara ta ett dopp i polen och sola lite mer! :)

Jag har fått önskningar från en viss Anna att visa hur brun jag blivit. Jag har inte blivit särskilt brun ännu, men har en liten bikinirand. Here you have it!




Jag märkte nyss att jag inte kan sätta in bilder från mobilen. Får fråga Ida sen om hon kan hjälpa mig. Tur att det finns en webcamera på datorn!

Nu ska jag ut i solen igen. Puss på er alla i mörkret och kylan! ;)

Idag ställde jag alarmet och gick upp två timmar efter det, men den var ändå halv 10, haha. Åh frukost och ut i solen. Solade hela förmiddan och sen varit på biltur med Ida och Denzel. Vi skulle egentligen till en strand och köpcentrum, men det trog ut på tiden. Vi hämtade Idas kompisar för de hade hamnat långt från sitt hotel. Och då gick vi på en blåsig men skön strand. Badandet fanns dock inte på listan, som den badkruka jag är. Plus att det var väldigt kallt i vattnet. Har sett Table Mountain också, höhö. Blir säkert att fara upp där någon dag.
Sen for vi tillbaka till huset och jag har nu solat lite mer.

Ikväll vet jag inte hur planerna lider. Antingen ska vi ut och äta eller fara och handla och äta här. Får se hur det blir. :)

Jag kommer lägga upp lite bilder sen dom närmsta dagarna. Har bara tagit med mobilen än. Inte hunnit ladda batterierna till kameran. Vilket jag ska göra nu, haha.

Puss på er alla där hemma i kylan! ;)

Jag vill bara säga att allt gick bra. Nu är jag framme. Precis installerat mig i huset, smort in kroppen och ska ut i värmen. 24+, men säkert varmare, tycker jag iaf. Så, uppdaterar senare!

Ett tidsinställt inlägg. Just nu sitter jag och väntar på att gå ombord på planet som kommer gå till Heathrow och sen till Kapstaden. Om det nu inte blivit några förseningar. Ca klockan 11 imorgonbitti har jag landat i det 30+ varma landet SOUTH AFRICA! Jag uppdaterar när jag kommer fram!

Vad jag mest går och drömmer om hela dagarna är ju såklart att få bilda familj med Andreas. Att få en utebliven mens, se en positiv sticka och känslan av att bli gravid och sen få gå och bära på ett litet liv i 9 månader för att sen få se vårat första mirakel. Det är en utav mina största drömmar.

Jag drömmer om ett lyckligt liv. Att må bra. Att jobba som frisör. Att flytta ihop med Andreas i en lägenhet för att sedan köpa vårat drömhus tillsammans.

Jag drömmer också om att förbättra min sångröst så att den låter jättebra. Att sjunga inför en publik och bli uppskattad.

Det finns mycket jag drömmer om, men de här är några drömmar iallafall.

Jag har resfeber! Jag är så himla nervös. Imorgon far jag till självaste Sydafrika! Jag har inte fattat att jag verkligen ska fara. Det känns som att jag bara är ledig imorgon och sen vara med älsklingen. Men nej, jag ska sitta på ett plan imorgon och sen anlända till Kapstaden elva på lördagmorgon. Ohmigosh! Jag håller på att skriva en lista på saker jag verkligen inte får glömma. Jag ska nog tvätta lite kläder också. Har inte riktigt bestämt vad jag ska ha för reskläder heller. Något mysigt eftersom jag ska sitta på ett plan i 14 timmar imorgon typ. Ojoj.

Idag har jag varit och satt in lite pengar på kortet. Och för första gången köpt en stock snus, haha. Och jag trodde det skulle bli jätte dyrt, men det var rätt billig. Jag tjänar definitivt på det.

Men sen... I onsdags satt jag i 10 minuters kö för att få prata med barnmorskan för att få en nytt recept på p-piller. Och idag skulle jag och hämta ut. Men! Alltid ska det vara något. När allt gick så bra så ska detta bakslag komma! Mina p-piller är helt slut! Det har blivit fel på produktionen så de kommer inte på apoteken föränns i februari månad. Finns inte ett enda paket av mina p-piller norr om Sundsvall. Och min karta tar slut om en vecka, alltså när jag är där. Jag har PANIK! Men som tur är så har jag kvar någon karta på mina gamla p-piller (HOPPAS JAG!) så jag ska använda en karta av dem tills jag får mina som jag har nu. Åh, dom som funkade så himla bra för mig! Jävla skit! Gah!

Glada tankar!

Nu ska jag betala min mobilräkning, sen fixa och packa klart. I can't wait!

Nu har jag suttit med den här sidan uppe ett väldigt bra tag. Och jag kan inte komma på en enda hemlighet som jag vill skriva ut här. Jag har faktiskt ingen aning. Antingen är det för snuskigt, äckligt eller för personligt, hahahaha. Ja, alla gör snuskiga och äckliga saker, haaalllåååå? Och pinsamma saker vet ni redan om. Som att jag sover med ett gossidjur (glömde henne hemma idag! buhuuu! sover hos älsklingen inatt, tur att vi har hans nalle då, haha!), måste ha en kudde mellan benen när jag sover....

Ja, en hemlighet. Eller en del av en hemlighet. Här kommer den.

Jag är så egoistiskt att jag önskar att en viss person dog så att mitt liv skulle bli enklare.

(Jag varken skojar eller överdriver)

Idag har vi börjar filmat våran musikvideo som vi tjejer har i projektarbete. Min enskilda scen stod först på listan eftersom att jag far snart (snart bara 2 dagar kvar!). Det var askul och några bloppers blev det, hahaha. Här är lite bilder på mig när vi fixar till mig. Min karraktär är åt punk/rock hållet. Mer fina bilder finns på Janinas blogg.

Takida - Jaded


Beyoncé ft. Jay-Z - Crazy in Love


Nickelback - Far Away


Westlife - When You're Looking Like That (To You Sandra!)


Anberlin - The Feel Good Drag


Paramore - Decode


The Lion King - Circle of Life


Faith Hill - There You'll Be


Plan Three - Brush It Of


Lifehouse - Storm

Ännu en måndag. Men det är sista måndagen innan jag far. Nu är det bara 4 dagar kvar till SOUTH AFRICA!!!! Åh, jag börjar blir riktigt pirrig nu! Jag har hållt på att förbereda mig i veckor nu. Och nu är det bara en sak kvar på listan som jag måste införskaffa innan jag far, och det är snus. Haha.

Har varit på stan och klippt mig, bara tagit topparna. Nu jävlar ska det bli långt hår här. Sen har jag köpt en ny mascara och solskyddsfaktor. Och har nyss lånat två böcker. Ska ha med mig 4 böcker dit, haha! I'm so ready!
Ska fixa lite i resväska när jag kommer hem.

Och nu ska jag skriva ut två engelska artiklar som jag ska jobba med på lektionen.

(Jag skiter fullständigt i dag 10, hatar att lägga upp bilder på outfits, plus att jag inte har så snygga kläder på mig, varken igår eller idag. På helgen har jag bara myskläder på mig.)

Min halvsyster heter Tova och är 12 år gammal. Hon älskar att härma mig och lådsas om att jag inte ser, men vill egentligen att jag ska se. Hon tycker om sport och att sjunga. Hon håller aldrig käft, sjunger hela tiden. Är i fjortisstadiet också.  

Mitt andra halvsyskon heter Emil och fyller snart 10 år. Den här ungen är i stadiet att trotsa och vilja bestämma själv. Han är liten och söt. Älskar också att hålla på med sport. Så han har inget som helst fett på kroppen. Bara skinn, ben och muskler. Tycker väldigt mycket om Andreas, haha.

Nu tror ni säkert att jag ska skriva Andreas här. Visst, han är min största kärlek, men inte min första.

Innan honom var jag tillsammans med en jämnårig kille som heter Oskar. Vi gick i sexan, paralellklass. Han var min första "pirr-i-magen-kärlek". Mitt första hångel också dessutom, haha. Vi blev tillsammans, gjorde slut, blev tillsammans, gjorde slut, osv.
Fast jag kan inte ens jämnföra kärleken då och kärleken jag känner för Andreas. Men jag räknar det ändå som min första kärlek.
Ja, vet inte riktigt vad jag ska skriva mer. Vi har fortfarande kontakt jag och han. Vi gick 9:an tillsammans, stöter ihop ibland. Han och min mamma jobbade dessutom tillsammans ett tag. Det var till Grekland tillsammans. Bara de en kul grej.

Aja, Oskar var min första kärlek. Vilket var för sex år sedan, haha. Sjukt när man tänker på det, tiden går så fort!

Ett utav mina bästa ögonblick i livet var då jag och Andreas förlovade oss. Den 20 augusti 2009.
Vi gick i två år och väntade på att rätt datum skulle komma och att vi båda skulle ha råd med ringar. I början av sommaren 2009 kände jag en väldigt positiv känsla. Både jag och han hade ett sommarjobb. Nu jävlar, sa jag till mig själv. Sen så hade inte Andreas något jobb längre. Företaget gick i konkurs och ekonomin för att förlova oss gick i kras. Han skulle inte få pengarna föränns till hösten. Jag blev väldigt ledsen och Andreas frustrerad.

Sen en kväll kände jag att jag fått nog. Jag skrev till honom och sa att jag sket i att han inte ville låna pengar av mig. Jag tänkte bestämt betala och få pengar av honom sen! Det fanns ingenting han kunde säga! Jo, det fanns det, och det var ett okej. Den dagen var jag väldigt lycklig. Jag kunde inte sluta le.

Vi kollade ut ett par ringar som vi ville ha och som var i rätt pris, beställde dem och när de väl kom satt de perfekt. Och sen dagen, den 20 augusti 2009, blev vi äntligen förlovade! Och jag trodde att jag skulle grina som en tok, men istället fick jag krama om Andreas för att han grät av lycka. Haha, förlåt gubben.

Ett utav mina bästa ögonblick någonsin. Hittills. ;)

Oj, ännu ett djupt inlägg hära. Min bästa vän börjar med A och slutar med ndreas.

I 6 år har denna underbara människa stöttat mig i smärta och glädje. Ja, vi var vänner innan vi blev tillsammans. Eller vänner och vänner, först var vi vänner. Sen hade vi det på G ganska så länge.
Men till denna människa kunde jag berätta allt som tyngde mig och han fanns alltid där för att lyssna och stötta mig. Och jag honom likaså.

I 6 år har han hållt ut med mina svårigheter som dyckt upp hela tiden. Jag har gråtit framför honom ett x antal gånger, han har gråtit fram mig och vi har gråtit tillsammans. Vi har också upplevt några av våra bästa ögonblick i livet tillsammans. Och många mer ögonblick kommer det bli. Som den dagen då vi kommer flytta ihop, gifta oss, skaffa barn, se dem växa upp, få barnbarn, ja alla de där underbara ögonblicken som är speciella i livet.

Andreas är den underbaraste människan jag någonsin träffat och kommer att träffa. Ingen kan slå honom. Jag kan inte förstå hur en så ung kille orkat med alla mina problem, fått lyssna på dem och stöttat mig till 100%, även om han själv mått skit. Det är inte många killar som skulle ha stannat i ett förhållande i 15 års åldern med en flickvän som grät nästan varje natt i telefonen. Som bara öste på problemen på honom. Få se alla sår på min kropp efter en hård dag eller natt. Och ändå stanna.

Jag kan verkligen berätta allt för honom och kunna lita på att han inte går vidare med det jag sagt, om jag inte vill det. Jag berättar inte precis allt till honom, för att visa respekt till andra som inte vill att den information jag fått inte ska gå vidare. Men man kan säga att jag säger 99% av allt jag vill berätta.

Han älskar mig just för den jag är, och jag honom tillbaka. Jag kommer inte trivas bättre med än annan person än med honom. Han är ljuset i mitt mörker. Han är luften jag andas. Han är min Andreas. Min bästa vän.

Andreas 16, Felicia 14, balen -06.

Ni som följer min blogg har kanske märkt att jag inte skrivit så mycket om min mamma på senaste tiden. Anledningen är både för att jag inte haft kraft eller tid att skriva ner mina tankar. Men också för att mammas bekanta tagit kontakt med mig efter reportaget i tidningen och berättat en massa om henne.

Under den tid jag inte skrivit om henne har jag istället fyllt på pussel med deras berättelser om deras tiden med henne. Jag har då känt mig tillfredställd med det och känt att jag inte behövt skriva ner så mycket om henne och hur jag känner. Så småningom kommer mer texter om henne, så att jag kan få mina tankar nedskrivna. Så att om jag glömmer bort något så kan jag gå hit och läsa det.

Min dag började med att älskingen pussade mig hejdå när han skulle och jobba. Jag la mig ner och fortsatte sova. Men telefonen ville fan inte vara tyst. Det ringde hela tiden och fick sms. Dolt nummer ringde så jag orkade verkligen inte svara. Klockan 11 bestämde jag för att gå upp. Då hade det dolda numret lämnat ett röstmeddelande. Det var tandregleringen. Skulle till tandläkaren idag för att fota och göra avtryck av mina tänder (ska ju få tandställning). Min tandläkare var sjuk och jag skulle ringa upp och få en ny tid. Jag gjorde det och sen gjorde jag mig klar för att ta bussen in till stan. Där mötte jag upp Janina för att gå några äranden på stan. Jag bokade klipptid och köpte jeans och en blus, plus "gelésula" till mina nya skor som är liiiite för stora. Sen gick vi till Magasinet för att jobba lite med tjejerna. Vi satt och babblade för fulla muggar.

Sedan tog jag bussen hem. När jag väl kommit hem så satt jag på Avatar, har varit sugen i flera dagar på att se den (har inte sett klart den än, hockeyn började klockan 7). Sen åt jag middag. Sedan började jag packa lite. Sen in i duschen och nu har jag suttit här i kanske en timme och ska snart se klart Avatar.

Jag sa nyss till min pojkvän att nu kommer jag bli djup när jag denna dag ska beskriva vad kärlek är för mig.

Jag vet inte vars jag ska börja. När jag tänker på kärlek tänker jag förstås först på Andreas. Han är min kärlek. Jag blir fruktansvärt kärleksfull när han ligger i sängen i bara långkallsonger och håret åt alla håll, haha. Mista lilla gest han gör till mig är kärlek. Hur sunkig han än skulle se ut efter en hård arbetsdag så är han kärlek för mig. Jag älskar verkligen hela honom, även de småsaker jag stör mig på. Skulle han inte ha de där småsakerna, som att gäspa när han pratar i telefon, så skulle han inte vara den han är. För jag älskar honom just för den han är.
Kärlek är en bekvämhet och en trygghet för mig. Skulle inte jag känna kärlek i någon timme skulle jag känna mig kluven. Man kan säga att jag är beroende av det.
Sen så finns det ju så mycket annan kärlek. Som kärleken jag känner för min mormor. Vi träffas inte ofta men jag vet ändå vars jag har henne och vet hur mycket hon älskar mig. Mormor är en viktig person för mig. Och för viktiga personer känner jag kärlek, uppenbart.
Men för mig känns det som att jag aldrig skulle orka utan dessa viktiga personer i mitt liv. Det är dem som tar mig framåt, utan att de kanske vet det. Och oj vad jag har många viktiga personer i mitt liv. Jag tror de personerna vet vem de är, eller jag vet att de vet det.
Och att uttrycka kärlek och visa den kvittar för mig. Jag uttrycker min kärlek till vissa, som Andreas, och visar den till andra. Det som känns bekvämt för mig.

Man kan sammanfatta att kärlek är en livskraft för mig. Utan den överlever jag inte.

Nu är det så att den sak jag älskar från min garderob är i tvättkorgen och jag känner att det inte är så mysigt att fota ett par skitiga brallor. Jag har en, man kan väll säga halv bild, på dem. Det är iallafall ett par gråa bomullsbyxor från Cubus som jag köpte för tre år sedan. De är jättemysiga och inte alls snäva. Jag använder dem jämt då jag har ont i den lilla magen. Den har en tendens att svälla upp ganska mycket och då är de här byxorna perfekta att ha just den veckan. Hatar snäva kläder... även om jag nästan jämt har det.

En lördagkväll som denna är jag helt ensamen hemma med min hund Loka. Så hiiimla skönt!
Det jag ska göra ikväll är att bara ligga i soffan och se massa film. Fast jag har lite beslutsångest. Tänkte med att börja se Brokeback Mountain. Men sen klockan 21 börjar både Wild Wild West och The Prestige. Jag vet inte vilken jag vill se! När jag bestämt mig för jag väll tanka ner den jag inte kommer se. Fast det ska man väll inte skriva, haha.

Senare ikväll kommer Christoffer och Emelie på besök. De ska skjutsa hem syrran från ett kalas, där hans syster också är. Så det ska titta förbi. :) Jag vet en liten Loka som kommer bli glad när hon får besök. Och är socialgalen. Har aldrig sett en gladare hund när någon kommer på besök, haha.

Snygga damen med tassarna ikors, haha.

Ja, varför jag heter Felicia - livet utan min mamma, är ju en självklarhet.
Men filiica. Jag hade en blogg innan den här, som var lösenordsskyddad. Där hette jag filica. När jag tog bort den så satte bara jag till ett till i för min nyvarande blogg. Och varför just så?
Jo, min bror hade svårt med språket när han var liten. Kunde inte säga r och så där. Så när han ville mig något så sa han FILICA. Rätt gulligt tyckte jag så jag använder det nästan överallt. :) So there you have it!

Jag heter Felicia, är 18 år gammal, fyller 19 den 21 februari och bor utanför Luleå i kalla Norrbotten där det kryllar av isbjörnar, på skämt och sido. Jag har ett förhållande med en 20 årig kille som heter Andreas sen 20 augisti 2005. Vi förlovade oss den 20 augusti 2009.

Jag bor tillsammans med min pappa, hans fru, deras två barn, mina halsyskon, Tova och Emil heter dem, och våran lilla finskspets Loka. Och våran lilla kanin Molly såklart.

Jag går sista året på gymnasiet. Estetiska programmet med inriktningen musik. Mitt huvudämne är trummor, men iår har jag sång som huvudinstrument, men spelar även trummor också.

Min mamma gick bort den 28 maj 1995 i en forsolycka där 8 av 14 personer drunknade. Min pappa var med i samma olycka men lyckades rädda sitt liv. Det är också därför jag har min blogg. Dels för att skriva ner mina tankar om henne och allt annat, men även dokumentera mitt liv. Och även för att andra som förlorat någon ska kunna relatera till mina texter.

Jag är bebisgalen och längtar efter barn att det gör ont i hela kroppen. Efter ett så lång förhållande kanske det är ganska normalt, jag vet inte. Men har alltid älskat barn.

Jag är både en lugn och rolig person. Jag älskar att sova och bara ta det lugnt. Väljer hellre en lugn hemmakväll med min pojkvän än att gå ut på krogen med kompisarna. Vissa undantag finns, haha. Sen har jag alltid en bok som jag läser. Älskar att läsa en bra bok, gärna med en filt och en tekopp till.

Sen har jag en stark kärlek till mina släktingar. Älskar att träffa dem och bara umgås. Dem ligger mig nära om hjärtat. De kommer alltid först. Helst dem på min mammas sida. Med dem känner jag mig närmare henne och känner att hon är nära. Det är en trygghet för mig.

Just nu håller jag fortfarande på att bearbeta sorgen efter min mamma. När jag bara var 3 år när hon gick bort har jag knappt något minne av henne och vem hon var. Så jag håller på att förhöra mina släktingar och dem som kände henne så att de kan ge mig en klarbild om vem hon var, så att jag kan gå vidare.

I min framtid vill jag bli en frisör, som min mamma var. Antar att det gått i arv. Älskar att hålla på med hår så en karriär som en frisör är något jag tänker satsa på. När det blir får vi se. Jag fokuserar just nu på att ta en dag i taget och se vart det leder mig. :)

Jag känner att min blogg har blivit så tråkig. Så nu ska jag följa min kompis Janinas spår och göra den här listan som nästan alla gör. Bara för att ha något att skriva om varje dag. Måste komma igång med bloggandet igen. Och med mina känslor. Sitter inne med dem hela tiden. Det kommer snart ett inlägg där jag kommer presentera mig själv.

♥ Dag 1 - Presentera mig själv.
♥ Dag 2 - Meningen med mitt bloggnamn.
♥ Dag 3 - En sak jag älskar från min garderob.
♥ Dag 4 - Det här åt jag idag.
♥ Dag 5 - Vad är kärlek.
♥ Dag 6 - Min dag.
♥ Dag 7 - Min bästa vän.
♥ Dag 8 - Ett ögonblick.
♥ Dag 9 - Min första kärlek.
♥ Dag 10 - Det här hade jag på mig idag.
♥ Dag 11 - Mina syskon.
♥ Dag 12 - I min handväska.
♥ Dag 13 - Låtar jag kan lyssna på om och om igen.
♥ Dag 14 - En hemlighet.
♥ Dag 15 - Mina drömmar.
♥ Dag 16 - Det här är jag beroende av.
♥ Dag 17 - Mitt favoritminne.
♥ Dag 18 - Min favoritfödelsedag.
♥ Dag 19 - Min absoluta favoritlåt.
♥ Dag 20 - Någon jag vill byta liv med för en dag och varför.
♥ Dag 21 - Ett annat ögonblick.
♥ Dag 22 - Det här upprör mig.
♥ Dag 23 - Det här får mig att må bättre.
♥ Dag 24 - Det här får mig att gråta.
♥ Dag 25 - En bild från mitt rum/lägenhet.
♥ Dag 26 - Mina rädslor.
♥ Dag 27 - Min favoritfärg.
♥ Dag 28 - Det här saknar jag.
♥ Dag 29 - En nytagen bild på mig och 10 faktapunkter om mig.
♥ Dag 30 - Ett sista ögonblick.

Bara för att jag skrev ner mina tankar igår så drömde jag att jag var gravid inatt/imorse. Jag var höggravid och skulle in på BB för att föda. Och hips vips så har jag ett barn på bröstet. En pojke, en liten Theo. Han såg verkligen ut som en Theo. Jag sa till min lådsasmamma att jag inte minns förlossningen alls. Men hon sa att det är så det blir när man får barn, man glömmer bort allt annat. Åh, sa jag, då ska jag skaffa mig fler barn när jag inte kommer komma ihåg hur ont det gör. Sen sa hon till mig att jag tydligen hade spruckit nån cm också, huvva. Det är väll något jag kommer måsta vara beredd på i verkliga livet, men det är det säkert värt!
Men han var så underbar! Min lilla snutte Theo! Andreas såg väldigt stolt ut. Han vill nämligen ha en pojke, haha.
Drömmen följdes av att vi for hem från BB, Theo blev lite större och lite större. Jag ammade honom och tog hand om honom. Innan jag vaknade hade han lärt sig säga mamma. Åååååååh!
Och sen gjorde min kusin som ska ha barn i sommar, mig ännu deppigare, fast på ett bra sätt. Hon ska på ultraljud snart och få se sin lilla snuttis. Fusk, fusk, FUSK! Men är grymt glad för deras skull. :)

Aja, snart kommer Andreas hit. Man är ju ledig imorgon så han ska komma och sova, snoozigt! :D

Bild

Det är ingen nyhet att jag vill ha barn. Och något jag ständigt går och tänker på är om jag skulle bli gravid. Tänk om jag skulle bli gravid nu, oplanerat?

Jag är inte emot abort. Jag är bara emot att göra abort själv, alltså att själv måsta göra det.

Så skulle jag bli gravid, oplanerat och att Andreas inte skulle vara redo...skulle jag inte göra abort. Ja jag skäms lite över att erkänna det. Jag känner mig oerhört egoistisk och fördjävlig mot honom.

Ska först klargöra: Jag är inte gravid. Att bli gravid är något jag ständigt tänker på. Vill bara skriva ner mina tankar.

Skulle jag bli gravid nu hinner jag gå ut skolan. Andreas jobbar. Visst, timlön gör att hans lön ser annorlunda ut månad efter månad, men det är ett jobb. Jag har pengar nog att köpa en lägenhet men hjälp av min pappa. Visst, jag har själv ingen inkomst förutom den inkomst mammor får när det får barn, vilket jag inte vet hur mycket är. Stöd från föräldrar finns (hoppas jag). Jag skulle direkt skaffa ett helgjobb tills jag skulle föda. Skulle lägga undan pengar varje månad till nödvändiga saker ett barn och nybliven mamma behöver.

Vad jag försöker säga är att jag skulle göra vad som helst för att få det att gå ihop. Jag försöker nog också övertyga mig själv att jag kan få barn nu också. Och varför skulle inte det gå? Det går faktiskt. Jag fyller snart 19, Andreas snart 21. Vi har snart varit tillsammans i 5 och ett halvt år. Äsch, skit i våra åldrar, har ingenting med saken att göra.

Skulle jag bli gravid nu skulle jag inte göra abort. Finns inte en chans. Hur egoistisk och fördjävligt jag än må vara. Jag klarar inte av det. Jag tror inte killar vet vad en abort innebär. Man behöver inte göra något med deras kropp och jag tror inte ens en del killar mår dåligt heller. Jag vet att Andreas skulle känna en viss sorg över OM jag skulle göra en abort. Både av att se den totala sorgen i mig men själv känna sig tom ett tag, precis som jag skulle känna mig. Han är ju snart 21. Jag menar mer lite yngre killar. Det behöver inte alls vara så, bara en teori enligt mig. Vad en kvinna måste gå igenom när det gäller en abort tror jag ingen förstår föränns man är i den sittsen. Först få veta att man är gravid och veta att man inte kan behölla det. Sen att ta en tablett och genomgå en stor blödning som gör ont. Eller boka en tid på sjukhuset. Fara in, vänta på sin tur, få byta om, få nålar instickna i sig med en massa vätska. Få vänta yttligare på att få åka in till operationssalen. Väl där, bli nersövd och låta läkare gå in mellan benen på en och skrapa och suga ut ett så kallat emrio på några centimeter, som faktiskt ser ut som ett barn i miniatyr. Sen vakna upp med viss smära och bortdrogad. Och veckorna efter det känna en sorg och en tomhet som ingen kille någonsin kommer att få uppleva, eller ens vet hur det skulle kännas.
Nej, att jag skulle göra abort låter hemskt för mig. Jag skulle ALDRIG göra abort. Förlåt (menat till min pojkvän), men jag kan inte.

Jag får hoppas att jag inte blir gravid under den tiden Andreas inte är redo. För jag vet inte hur det skulle sluta om jag vägrar göra en abort. Skulle han lämna mig? Skulle jag aldrig få kalla honom min pojkvän, min fästman, min anda hälft, om jag vägrade?

Nej, jag är lite deprimerad just nu. Jag har gått omkring med de här tankarna väldigt länge nu. Jag behövde få ut dem.

Bild

Jag uppdaterar inte för jag vet inte vad jag ska skriva. Nu ska jag skriva ett tråkigt inlägg igen. Vet inte, vissa kanske anser att det är intressant.

Jag har nyss suttit vid mina (trasiga) trummor (hi-haten är fortfarande trasig, men det funkar). Håller på att träna till en låt som jag och tjejerna ska spela in när vi börjar skolan igen. Vilket också påminde mig om min låt jag ska kunna sjunga på måndag. En musikallåt. Fy, man ska verkligen ha kraftig och stark röst. Har inte testat sjunga än. Vill inte att min familj ska på tinitus, på skämt och sido. Jesus Christ Superstar - I don't know how to love him. Fy, hatar den.

Sen har jag fått brev från tandläkaren. Nu ska jag få min tandställning, tror jag iallafall. Räls blir det, hahaha. Ska bli intressant. Och om det kostar något. Har ingen koll på det. Tror säkert det kommer göra det när jag inte är ett akutfall. Hahaha, låt lite roligt. Har iallafall väntat i två år nu tror jag, om inte mer. Får väll se.

Japp, jag mår bra idag. Sköööönt. Men det blev inte hårt igår om man säger så. Jag och älsklingen tog det jävligt lugnt hos Biffeboy, for in till stan och såg raketerna, åkte tillbaka och blev hämtade någon timma därefter. Vi har vaknat för en timme sedan så vi var hemma sent igår, inatt. Nu är han hungrig också så måste gå och hjälpa honom med maten.

Ikväll ska vi och se på HP! Japp, jag ska se den igen på bio. Men den är ju SÅ BRA! Vi ska käka på max också, höhö. Fick ju inte igår... :(
Iallafall. Jag och Andreas fick presentkort på bio och på max för att vi så ofta far på bio och käkar på max, haha. Så det var en jättebra julklapp!
Aja, nu tjatar han på mig. Hejs!