Denna orättvisa.

Jag känner mig fortfarande väldigt obehaglig i kroppen sen den hemska händelsen som drabbade Frida här i Råneå i onsdags. Jag och min kompis Sandra diskuterade det ännu en gång igårkväll när jag och Andreas skjutsade hem henne. Diskutionen hamnade på att mord och andra hemskheter kan drabba oss i lilla Råneå och byarna runt om också och inte bara i alla storstäder som Göteborg osv. Det som hände har öppnat mina ögon mycket mer än vad dom varit. Eftersom jag själv har varit med om mycket hemskheter. Och jag mår fortfarande mycket dåligt över dom två små barnen som blivit av med sin mamma och att deras pappa har blivit anklagad för mord. I såna här situationer vill jag göra så mycket för att hjälpa. Jag vill att alla ska må bra, jag vill stötta och komma med värmande ord. Jag vill alltid hjälpa dom svagaste. Jag hoppas att barnen och dom anhöriga får den hjälp dom behöver för att kunna stilla min oro.


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0