Elfte brevet.

Mamma, jag kom in. Jag kom in på frisörskolan! Jag ska bli en frisör, precis som dig. :')

Jag vill ha dig här. Jag vill ha dig här, så att jag kan få berätta hur glad och skräckslagen jag är på en och samma gång. Jag vill höra att du är stolt över mig. Jag behöver höra det. Jag behöver höra din röst.

Jag saknar dig så mycket just nu. Det gör ont. Det var länge sen det gjorde så här ont. Jag vill så gärna ha dig här just nu, jag vill att du ska vara en del av de här också. Jag vill ha ditt stöd. Jag försöker tänka på orden på tavlan som jag fick av Ida, att du är här ändå, att du vaktar över mig. Och ja, ibland känner jag en närhet bredvid mig. Jag har ingen aning om det är du eller inte, jag vet inte vad jag ska tro. Jag får känslan mest på kvällen när jag ska gå och lägga mig. Jag vet inte om jag ska släppa in känslan eller vara rädd för den.

Jag känner mig som en barn igen. Jag känner mig som en treåring. Som den där treåringen som satt på dagis och grät och ropade efter sin mamma. Helt plötsligt har jag åkt 16 år tillbaka i tiden, jag är tre år och gråter och ropar efter dig.

Snälla låt det vara dig jag känner nu, för just nu är det en närhet i huset. Jag får kalla kårar i hela kroppen. Är det min inbillning eller är det du? Ska jag släppa in känslan eller ska jag vara rädd för den? Jag vet inte vad jag ska ta mig till. Jag saknar dig så jävla mycket just nu. Jag vill ha dig här.

Min vägg rasade, så nu kommer allt på en gång. Jag saknar dig så mycket att ord inte kan beskriva det.

Jag älskar dig.

/Din Dotter


Tionde brevet.

Nu är det verkligen ett bra tag sedan jag skrev till dig. Jag insåg det nyss och fick lite dåligt samvete. Jag har också lite dåligt för att, på senaste tiden har jag knappt tänkt på dig alls. Och när jag väl gör det så blir det för jobbigt. Det jag menar är att på senaste tiden då jag väl tänkt på dig så har jag blivit ledsen och saknaden har brytit ut. Jag har inte kunnat tänka på dig och vara glad, som jag kunnat så bra för några månader sedan. Jag tror det har att göra med att jag knappt pratar om dig längre. Det var ju en period där i julas som jag fick höra en massa historier om dig, jag fick prata om dig på ett helt nytt sätt, än att prata om dig och olyckan i samma mening, som jag gjort i väldigt många ord. Jag fick prata om dig och alla hyss du gjort som ung, alla fina gärningar du gjort och vilken underbar person du var. Och gråta lite samtidigt, över att inte ha fått känna den här underbara personen som alla beskrivit dig att vara.

Jag fick iallafall lite mer tre år med dig, och även om jag inte kommer ihåg det så fick jag nog se, mer än alla andra, vilken underbar person du var, och fortfarande är, i allas hjärtan och minnen.

Jag har ansökt till Svenska Frisörskolan i Örnsköldsvik. Jag ska ringa rektorn imorgon och få en tid för antagningsprov. Ja, jag går i dina fotspår, och det ska bli så roligt. Äntligen! Jag hoppas och hoppas att jag ska ta mig in, håll tummarna för mig!

För övrigt är livet lite jobbigt, jag försöker hålla humöret uppe och försöka det bästa jag kan. Men, min energi finns inte där för fullt. Jag var i stan idag och fick lite mer motivation. Komma ut ur huset och få röra på mig lite grann, träffa kompisar och så. Min fokus ligger på skolan, vill dit nu. Ångest är där mer än vanligt, kväver mig lite grann, får mig att trampa på nästan samma ställe. Måste bara hitta styrkan i någonting. Därför är min största fokus på skolan just nu, jag vill dit, starta om lite på nytt och verkligen göra något jag vill, som jag brinner för.

Ja, det var skönt att lätta lite på hjärtat, tack för att du lyssnade. Älskar dig, mer än allt annat. 

/Din Dotter.


Nionde brevet.

Hej mamma, och grattis på födelsedagen! Idag blir du 46 år gammal.

Mormor var förbi idag med en liten julklapp till mig. Hon hade varit och tänt ljus hos dig. Så när jag och Andreas skulle fara till honom for vi också och tände ljus i lycktan. Det är mycket snö på kyrkogården! Men som tur var så fanns det redan en nedtrampad stig till din sten.

Idag har jag tänkt på dig extra mycket. Just för att det är din födelsedag. Ska jag vara ärlig så visste jag inte att det här datumet var din födelsedag först för något år sedan. När jag fick ärva dina saker och tittade på ditt pass så såg jag att denna dag var du född, för 46 år sedan.

Jag ville egentligen bara säga grattis till dig. Själv mår jag ganska bra, som vanligt ungefär. Fick fina julklappar och njuter av att ha lov.

Tänker på dig ofta. Älskar dig.

/Din Dotter.


Åttonde brevet.

Hej mamma.

Jag klarade mig genom din dödsdag ganska bra iallafall. Vi hämtade en valp den dagen, så hon fick mig på lite andra tankar. Sen hade jag ju min pojkvän också. Jag och pappa var och planterade hos dig, hoppas du tyckte att det blev fint. :)

Jag har varit och hälsat på mormor ganska mycket den här månaden. Hon har ju flyttat till stugan nu. Kommer inte ihåg om jag nämnt det. Men nu har jag henne närmare iallafall och kan fara dit när jag vill och känner för det. Vi gick genom en massa fotoalbum från när du levde och när jag var född och så. Vi åt gott och Andreas kom dit och sov en natt också. Sist jag for till henne fiskade vi kräftor.
Mormor nämde att du tyckte väldigt mycket om att vara i stugan och att mormor vet att du är där med henne också. Det är en frid och ett lugn för henne att känna dig där. Jag önskar att du kunde vara där på riktigt. Det skulle ha varit så mysigt att ha dig där med mormor. Jag undrar hur det skulle vara. Helt underbart kan jag tro.

Jag märkte för någon dag sedan att jag lagt på mig några kilon. Och jag som vägt så lite tycker nu att min nyvarande vikt är för mycket. Jag är inte änns tjock, men jag tycker ändå att det är lite för mycket. Har aldrig vägt så här mycket i hela mitt liv. Men jag har druckit lite för mycket alkohol i sommar, så jag tror det har med det att göra. Så jag fick så dåligt samvete när jag ställde mig på vågen och såg att jag vägde (enligt mig) för mycket. Även om det inte är mycket alls. Ja, du fattar.
Så igår när alla skulle ner till byn och se på fotboll så följde jag med. Jag tog mig en lång promenad i hela byn. När jag hade gott ett tag så slog det mig att jag var påväg till dig. För det var dit mina fötter gick. Tänkte att självklart ska jag gå och hälsa på dig. Så jag gjorde det. Jag gick omkring på kyrkogården ett tag sen gick jag till dig. Jag letade efter vita blommor med en rosa ros i mitten. När jag såg din gravsten så var det vita blommor, men det var en gul blomma i mitten. Någon har varit hos dig och planterat om och det var väldigt fint. Kanske det är mormor eller moster Ida. Jag blev iallafall jätte glad. Så jag gick fram och började plocka bort lite ogräs. Då fick jag se ett tomt glas som stod vid blommorna också. Så jag ställde mig upp och började gå och plocka lite blommor. Inte de blommor som fanns på andra gravar, utan de som fanns runtomkring. Det blev en liten bukett. Jag tog glaset och fyllde det med vatten och satt i blommorna och ställde ner den vid de andra blommorna. Jag kände mig jätte stolt över det jag gjort så jag var tvungen att le lite. Sen fick du en puss och jag gick tillbaka till pappa och alla som var på fotbollsplanen.

Jag har bara gråtit två gånger då jag varit och hälsat på dig. Första gången var när jag var med mormor och Ida. Andra gången när det var din dödsdag förra året. Det året var värst. Jag bokstavligt talat föll ihop mot Andreas. Usch, då var min saknad efter dig väldigt stor, det gjorde så ont.
Men nu när jag tänker efter så var det ganska fridfullt att gå till dig bara sådär. Jag tyckte om det. Och jag har ju lovat att komma och hälsa på oftare. Nu när jag verkligen bestämt mig för att börja promenera så ska jag komma och hälsa på dig ofta. Bränna fett och sorg på samma gång.

Och om några dagar börjar jag sista året på gymnasiet. Ja, nu börjar jag verkligen bli stor. Det är både roligt och lite skrämmande. Dels för att jag inte riktigt vet vad jag vill bli ännu och dels för att jag vet inte hur tufft jobblivet är, om det är jobbigare än skolan eller inte. Jag vill ju också ha kvar alla lov, haha.

Sen på fredag firar jag och Andreas 5 år tillsammans plus 1 år förlovade. Han ska överraska mig om vad vi ska göra, hihi.

Din kompis Maria S har kontaktat mig också. Hon har berättat litegrann om dig via mejl. Hon var här uppe i nån vecka men vi hann aldrig träffas, jag hade så fullt upp och så var alla här hemma sjuka. Hon säger iallafall att hon saknar och tänker ofta på dig. På mig och pappa också. Kan berätta lite om det senare.

För nu måste jag gå och sova mamma. Jag måste försöka ställa om dygnet innan skolan börjar. Ska lägga mig och läsa, en stor hobby jag har, och sen försöka sova.

Gonatt mamma. Älskar dig.



Sjätte brevet.

Hej mamma.

Det var ett tag nu sen jag skrev till dig. Det har väll inte hänt så mycket sen sist. Allt är som det alltid har varit. Det som väl har hänt är att jag börjat sjunga i kören. Ska ha vårkonsert nu på söndag. Jag ska sjunga solo. Håll tummarna för mig att det kommer gå bra.

Varför jag ville skriva till dig just nu är för att den 28:e börjar närma sig. Och varje gång det datumet närmar sig.. ja jag vet inte hur jag ska förklara det. Det blir som att jag lever i en helt annan värld, jag blir förvirrad, vet inte vad jag gör och jag känner mig väldigt ensammen. Man kan säga att jag stänger av mig själv, jag vill gå genom den dagen utan smärta. Jag vill inte visa mina känslor.

Jag vill minnas dig och samtidigt inte må så dåligt som jag gör när jag tänker på dig. Jag vill leva lycklig, även om du inte finns här. Jag vet att du vill det också, för min skull. Jag kan minnas dig och le. Men i helhet gör det så ont. Jag vet inte hur jag ska fylla det stora hålet efter dig.

Jag ska sjunga för dig på söndag. Jag ska sjunga bara för dig.

Jag älskar dig.


Femte brevet.

Hej lilla mamma.

Nu är jag 18 år, nu är jag inte din lilla flicka längre, nu är jag din stora flicka. Mina ögon fylls med tårar just nu. Jag saknar dig. Saknade dig väldigt mycket på min födelsedag. Ville verkligen att du skulle vara där. Mormor och Inge kom till mig på min födelsedag. De var i stugan så de kom förbi och fikade och gav mig presenter. Det är alltid lika mysigt att få träffa mormor, hon är så himla goo.

Jag har piercat tungan. Jag undrar vad du tycker om det. Pappa har alltid sagt att jag får bestämma själv och göra det jag vill när jag är 18. Så pierca jag tungan. Han skratta bara och skakade på huvudet. Jag är väldigt nyfiken på vad du skulle ha sagt om jag visat min tunga för dig.

Jag har lyssnat på pappas berättelse också. Om olyckan du dog i. Ja, jag vet inte riktigt vad jag ska skriva om det, heller säga. Det går helt enkelt inte att beskriva känslorna. Bara att det gör ont, fruktansvärt ont.

Jag har sagt det förut och jag säger det igen. Världen är så fruktansvärt orättvis. Och om det nu finns en Gud så hatar jag honom/henne för att du togs ifrån mig. Jag hatar denna värld vi lever i. För varje person, varje levande människa måste få uppleva smärta minst en gång i livet. Jag måste uppleva smärta varje dag. Varje äckliga jävla dag. Det är inte rättvist. För jag har inte gjort en fluga förnär. Inte du heller, men ändå så togs du ifrån mig.

Jag vill inte leva i denna värld. Jag vill leva i den värld du nu lever i mamma. Den här världen förser mig bara med smärta.

/ Din Dotter.

Fjärde brevet.

Hej mamma.

Idag är det inte alls bra. Du vet Tomas, Jessicas pappa? Han har dött idag. Han hade cancer och det visste inte änns jag om. Det känns jätte tråkigt. Har han kanske kommit upp till dig och Jessica? Om han är där så hälsa honom från mig.

Skola, skola, skola. Det är allt jag har i skallen hela tiden. Plus allt annat jobbigt. Jag är så pissless på skolan att jag bara vill ligga och sova bort alla dagar så att dom flyger förbi så att jag får ta studenten. Jag orkar inte med allt. Jag är så himla trött när jag kommer hem från skolan att jag skulle kunna lägga mig och sova i två dygn. Jag skulle inte änns vara utvilad efter det. Jag vet inte vad jag ska ta mig till.

Ja, mamma, snart fyller jag 18 år. Önskar du kunde vara här den dagen. Att fylla 18 är en speciell dag för alla. Och när jag fyllt 18 ska jag göra min första tatuering. Jag undrar vad du tycker om det. Men den kommer ju symbolisera hur mycket jag tänker på dig. Så jag tror du nog accepterar det. Eller vad skulle du kunnat göra egentligen, jag är ju 18 när jag gör den, haha. Och sedan till sommaren ska jag tatuera in dig på min rygg med vingar. Den tatueringen kommer verkligen vara speciell för mig. Det symboliserar att du är min skyddsängel och att du alltid finns inom mig.

För övrigt så känns allt väldigt jobbigt nu för tiden. Jag minns inte sist jag hade en äkta glad stund. Jag har blivit en bra skådespelare förstår du. Kan ge falska leenden som verkar äkta. Men ibland kan jag inte änns vara skådespelare för att jag mår så himla dåligt. Jag saknar dig så himla mycket. Det är så orättvist. Jag är så arg för att just jag skulle få förlora min mamma, få förlora dig. Jag vill ha dig tillbaka. Jag vill ha din närhet.

Jag saknar dig så mycket att hela min kropp värker av smärta dag ut och dag in. Jag behöver dig.

Jag älskar dig, mamma.


Du är så vacker mamma.


Tredje brevet.

Hej mamsen!

Imorgon börjar yttligare ett nytt år utan dig. Om några månader är det femton år sedan du försvann. Och nu under juletid har jag och pappa varit och tänt ljus hos dig. Och på din födelsedag så kom jag och mormor och tände ljus hos dig också. Imorgon kommer jag och min pojkvän och hälsar på och tänder ljus igen. Så nu under juletid blir det många besök och mycket ljuständande. Jag har ju lovat att hälsa på dig mycket mer nu.

Nu har mormor berättat lite mer om dig. Lite om din barndom. Du var tydligen en av värstingarna under högstadietiden, tillsammans med den coolaste killen till och med. Och att du älskade att köra skoter. Vilket inte jag gör. Litegrann kanske, men jag är inte så beroende av att köra skoter att jag vill ha en. När inte intresset finns där tycker jag inte att det är så stor idé med en dyr skoter. Däremot så har vi ungar en genemsam skoter. Det är mest dom små som kör den eftersom jag föredrar pappas snyggare skoter, haha.

Ja, så nu börjar jag känna dig lite bättre. Och jag kan säga att jag tog emot all information förvånandsvärt bra. Det var bara roligt att få höra allt om dig, inte jobbigt, utan intressant och roligt. Nu i efterhand känns det lite. Svider lite i bröstet. Jag inser hur mycket jag gått miste om, att inte ha fått chansen att lära känna dig på det rätta sättet, alltså genom dig.

Har fått träffa din lillebror också. Träffar inte honom så ofta. Men det var kul att få träffa honom och hans familj igen. Han är väldigt lik dig i utseendet. Ta inte illa upp för att han är en kille. Men ni är syskon och väldigt lika. Har aldrig riktigt pratat om dig heller med honom, eller det är väll rättare sagt han som inte pratat om dig med mig. Men som sagt, träffar inte han så ofta. Och nu gjorde vi det, det var också väldigt roligt.

Och så får jag inte glömma att jag träffat morfar också. Han kom hit och hälsade på med Anneli. Anneli har sagt till honom att jag vill veta mer om dig. Så han ska fixa så att jag kan få se på några gamla filmer på dig när du bara var några år gammal. Det ska bli intressant att se.

Det börjar bli lite lättare att prata om dig nu. Inte någon större förbättring, men lite iaf. Visst, det gör fortfarande lika ont att säga mamma och ovanheten att prata om dig finns där, men det är lite lättare. Men jag har alltid varit lite feg av mig och har alltid haft svårt att prata om känsliga saker. Jag jobbar på det iaf.

Nu kommer jag inte på något mer att skriva till dig, så jag avslutar mitt tredje brev till dig nu.

Gott nytt år mamma, älskar dig jätte mycket. :)

/ Din Dotter.


Här är du när du gick högstadiet i Boden.
Tycker jag är väldigt lik dig på det här kortet.


Andra brevet.

Hej mamma!

Hoppas att allt är bra med dig. Själv är jag väldigt trött. Mörkret tar bort yttligare av den lilla energi jag har. Men det gör inte allt för ont i bröstet idag. Jag har haft det kul med mina tjejkompisar från klassen. Gått på stan en sväng och kollat julklappar. Har köpt julklappar åt min pojkvän. Tog en fika också. Skrattat en hel del och kollat efter kläder som jag blev kär i direkt. Men det får vänta tills jag fått pengar i julklapp.

Ja, jag har ju en pojkvän sedan lite mer än fyra år tillbaka. Förlovade är vi också. Men det kanske du har sett eller? Vad tycker du om honom då? Han är verkligen den underbaraste som finns. Han får mig att må bra. Han gör mig lycklig. Jag är väldigt förälskad i honom mamma. :) Önskar du vore här så att vi kunde prata pojkar du och jag.

Pappa berättade förra veckan om när jag kom till världen. Det var väldigt roligt att höra. Och jag röck till när pappa beskrev hur det small i min höft när dom besiktade mig sista gången innan vi skulle fara hem från BB. Det måste ha varit lite läskigt att höra. Pappa sa att du blev väldigt ledsen och att modersinstinkten slog till. Och det kan jag förstå. Jag skulle ha gjort samma sak.

På tala om barn. Jag längtar jätte mycket efter barn mamma. Det längtar så mycket att det värker i hela kroppen. Men samtidigt gör det mig väldigt ledsen. För du kommer inte vara där när jag blir med barn. Du kommer inte kunna stötta mig genom graviditeten. Du kommer inte vara där när jag fött mitt/mina barn. Du kommer inte vara där om jag blir orolig över något och vill prata med dig för att jag litar på dig och för att du också varit i den situation jag kommer vara i. Jag kommer såklart ha andra kvinnor som jag kan ringa till. Men du kommer vara den första jag tänker på om jag vill ha stöd. Och det kommer nog göra ont varje gång när jag inser att jag inte kan ringa dig. Men något som jag kan göra är att veta att du kommer vara mycket stolt över mig den dagen då jag får barn. Jag lovar att jag kommer hälsa på dig så mycket jag kan med barnen och dom kommer få veta allt om dig. Du är ju trots allt mina framtida barns riktiga mormor.

Älskar dig jätte mycket mamma. Mest av allt i hela världen. Tänker på dig varje dag.
Puss & Gii, som mormor brukar säga.

/ Din Dotter.


Här håller du min hand när jag bara är någon dag gammal.
Och jag beundrar hur vacker mamma jag har.


Första brevet.

Hej mamma.

Detta är det första brevet jag skriver till dig. Om jag ska erkänna så är jag lite nervös. Jag vet inte varför. Men har en pirrig klump i magen i allafall.

Jag saknar dig, hoppas du vet det. Saknar dig varje dag. Och det tar verkligen kål på mig. Det gör så ont att sakna dig. Det är mycket som gör ont i mitt liv just nu. Är du här hos mig? Ser du hur ont jag har? Om du är här och ser det så ber jag om ursäkt. Vill inte att du ska se mig ha så ont hela tiden. Jag saknar dig bara så himla mycket.

Skulle du kunna göra mig en tjänst? Om du verkligen är här, kan du visa det då? Knacka i väggen, pilla i mitt hår, ta mig i handen, vad som helst? Så att jag kan få känna och höra att du verkligen är här. Det skulle verkligen hjälpa mycket.

Pappa har tagit väl hand om mig. Han är världens bästa pappa. Och jag är tacksam att jag har honom i livet varje dag. Jag ser att han saknar dig också. Han har också ont. Din bortgång lämnade efter sig en massa smärta. Det var inte ditt fel, det vet jag. Men det är för sorligt att just du skulle försvinna.

Det går inte så bra i skolan för mig just nu. Jag har så lite energi. Försöker så mycket jag kan. Men det går ändå inte. Och det gör mig jätte arg. Var du bra i skolan mamma?

Jag har pratat med mormor nyligen. Hon ska berätta lite om dig till julen. Jag vill veta hur du var som liten och så. Det ska bli mycket roligt att få höra men samtidigt jobbigt. Jag vet inte hur jag kommer att reagera när väl mormor börjar prata om dig. För när jag har växt upp utan dig så har det inte pratats så mycket om dig. Och jag håller på att ta reda på det just nu. Få lära känna dig lite bättre.

Jag har fått höra lite grann från pappa och mormor om dig ändå. Hur full du var när du, pappa och era kompisar var i Grekland. Oj vad jag skrattade. Min lilla fyllemamma, haha. Och om hur du överraskade mormor med dina nya frisyrer när du började frisörgymnasiet. Du gjorde en del tokigheter nä du levde. Men man ska leva livet när man väl kan. Och det tror jag du gjorde.

Detta är mitt första brev till dig. Och det känns bra att få skriva det. Jag avslutar mitt första brev till dig så här:

Jag älskar dig mamma, så himla mycket.

/Din Dotter.


Jag och du på min första julafton.

RSS 2.0