Just nu tar jag en pause från allt pluggande. Har pluggat två timmar i sträck nu. Är äntligen klar med NK:n. Ska bara läsa igenom allt sen och få in det. Så nu ska jag bara ta det lugnt. Kanske läsa lite svenska om jag har orken. Bryr mig inte så mycket om det provet. Tror inte någon i klassen gör det. Jo, jag vet nog någon faktiskt. Men jag tänker inte nämna några namn, haha.

I morgon är det fredag. Det betyder att få bort dom satans proven, det är helg och plutten kommer hem! Jag längtar!

Andreas är ju i Jämtland. Och det råkar vara Sveriges björntätaste område. Och jag har haft misstankar om att han kommer stöta på en björn och åka in på sjukhuset. Och nu är det såhär. Igår. Blev mina misstankar sanna. Han stötte på en björn. Japp, ni hörde rätt. Helt ensammen i skogen var han också. Så han hostade högt och sen försvann den direkt. Telefonen i högsta hugg för att ringa sin lärare och be han hämta honom på direkten. Där står han helt själv i skogen fult med björnar. Han får vänta i 20 minuter innan dom kommer fram till platsen där han var. Han sa att det var dom längsta minutrarna i hela hans liv. Stackarn höll på att börja gråta. Så när hans lärare kommer ner på vägen där Andreas står så står björnen på två ben och tittar upp. Och så fort den får syn på bilen sticker den åt han håll igen. Andreas for fort som fan in i bilen. Det var iaf tur att han hade bössan med sig. Annars hade jag gått och fått mer panik här hemma. Jag gick ju bara och väntade på att få ett samtal av hans klasskompis att han åkt in på sjukhuset. Men tur som han och jag har så slapp han det. Usch. Han var väldigt motiverad till att jaga björn förut. Nu tänker han inte änns tanken av att börja jaga björn. Och det är en stor lättnad för mig.



Nåja, nu ska jag dyka ner i böckerna igen.

/ Felicia.