Att fylla det största hålet.

När min mamma dog tog hon med sig en stor bit av mig. Sedan min mamma dog har jag levt med ett stort hål inuti mig. Ett stort hål som jag inte hur jag ska laga. Vet inte hur jag ska kunna fylla det och jag vet inte heller om det går att fylla.

Sedan min mamma dog har det både hänt bra och dåliga saker i mitt liv. Dåliga saker som gjort ännu mer hål i mig och bra saker som fyllt en del av dessa småhål. Men aldrig har det hänt något som fyllt eller lagat det största hålet i mig.

Jag funderar på om det verkligen går att fylla eller laga ett sånt stort hål, efter en sån stor saknad efter sin mamma som man aldrig fick lära känna.

Jag har hur många kvinnliga förebilder som helst i mitt liv som kunnat vara som en mammaroll för mig, men ingen av dem har kunnat fylla upp det stora hålet.

Jag vet själv att det här hålet aldrig kommer fyllas eller läkas helt. Men går det att läka det lite grann? Jag undrar hur hålet kommer kännas när jag själv blir mamma. Kommer jag känna att hålet växer igen lite av den lycka jag kommer känna när jag blir mamma? Eller kommer den bara utvidgas ännu mer när jag inser att jag inte kommer få dela den lyckan med min mamma, mina barns mormor?

Kommer tiden läka alla sår?
Jag vet helt enkelt inte hur jag ska kunna fylla det stora hålet i mig efter min mammas död.


Jag vet inte hur jag ska fylla det stora hålet efter mammas död.


Kommentarer
Postat av: Lisa

Det vore fel att säga att tiden läker alla sår då det inte alltid stämmer. Man kan fortfarande gå med ärr efter att en förälder dött -- med tiden lär man sig leva med dessa ärr, men saknaden finns alltid kvar.



Jag förlorade min pappa för 4 år sedan, och på ett eller annat sätt saknar jag honom varje dag (vissa dagar mer än andra)...

2010-03-09 @ 11:32:46
URL: http://liisiish.blogg.se/
Postat av: Lisa

sv. ...och jag beklagar att du förlorat din mamma, och just att du förlorade henne vid en sådan tidig ålder.



Det är så hemskt att du fortfarande känner en sådan stor saknad, men du är långt ifrån ensam. Som jag sade läker tiden inte alla sår, och när det gäller just förluster kommer det alltid tillbaka till en oavsett vad. Tiden gör bara att man kan leva med den smärta man känner även om det kommer dagar då man inte vill göra någonting annat än att gräva ner sig i sin säng.

2010-03-09 @ 20:50:38
URL: http://liisiish.blogg.se/
Postat av: Celine :)

:(

2010-03-12 @ 15:35:27
URL: http://celine.bloggsida.se/
Postat av: Anonym

din mamma är så vacker, hon ser ut som olivia newton från grease =)



Hoppas att du kan bearbeta din sorg och låta hålet bli mindre, ärr kommer du alltid att ha.... Men keep on! din blogg är intressant dessutom



Kram=))

2010-04-11 @ 22:15:33

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0