No one know what it's like to feel this feeling, like I do.

Inatt hände något som inte händer ofta. Jag vaknade imorse och var tvungen att tänka två gånger om det verkligen var sant, om det verkligen hände. Det var sant, det hände verkligen.

Inatt drömde jag om mamma.

Det var bara jag som såg henne. Pappa hade precis hämtat den nya valpen. Mormor och moster Ida var hos oss. Eller ja, vi var i ett hus som vi tydligen bodde i. Och jag lagade middag. Hon satt där och tittade på mig med ett litet leende på läpparna medans jag rörde om i maten. Mormor kom in i köket och satt sig bredvid henne. Det var då jag förstod att det bara var jag som såg henne för mormor la inte märke till henne. Jag gick ut från köket. Jag var helt överväldigad. Men sedan blev jag rädd att hon inte skulle sitta där igen när jag kom tillbaka så jag sprang in i köket igen. Och där satt hon fortfarande. Jag gick fram till henne, visste inte vad jag skulle göra. Tvekade flera gånger om jag skulle röra henne eller inte, om jag skulle prata med henne eller inte. Jag backade och hon reste sig upp och gick fram till mig, sträkte sig över mig för att se vilken mat jag lagade. Jag frös till is för då kände jag hennes kroppsvärme. Den var så verkligt. Jag kände hennes lukt som luktar så gudomligt underbart. Sedan tittade hon på mig igen med det där leendet som jag älskar.

Efter det är det suddigt.

Jag drömmer bara om mamma när det är väldigt dåligt och jag verkligen vill att hon ska hålla om mig. När jag riktigt saknar den där modersfigurern. Jag kommer ihåg att det sista jag tänkte på innan jag somnade var att jag och mamma satt i soffan och jag lutade mig mot henne för att jag var så himla ledsen. Försökte föreställa mig den där trygga känslan av en moders kärlek till sitt barn. För igår var det verkligen dåligt. Andreas höll om mig och tröstade mig. Men jag vill verkligen ha min mamma där. Så under natten fick jag tillbaka henne igen för en liten stund.

Jag kan inte annat än tänka att mamma var där i rummet när jag somnade och ville visa sin närhet till mig genom att komma tillbaka till mina drömmar. Jag behövde det verkligen.


Mamma, jag älskar dig.


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0