Jag kommer ihåg när mormor berättade lite om mamma för något år sen. Min mamma gick frisörutbildningen på gymnasiet och det hade bara gått någon vecka in på skolåret. Mormor får en chock när hon ser mamma komma in genom dörren. Mamma har klippt av sitt långa hår och färgat det brunrött. Hon flinade bara mot mormor.
"Vad har du gjort med ditt hår?!" tjuter mormor.
"Jag har klippt av mig mitt hår mamma." säger hon och fortsätter flina.
Mormor ser beundrande på mamma.
"Att du vågar klippa så kort."
"Man måste ju våga lite och prova olika frisyrer." säger mamma och skrattar.

Sen hon började på frisörutbildningen tills hon började jobba som frisör fram tills hon dog så böt hon ständigt frisyrer och färger på håret.

Min mamma var mycket modig när hon levde. Den egenskapen har jag inte ärft. Jag vet inte vars min feghet kommer ifrån. För den kommer varken från pappa eller mamma. Om mamma inte hade dött kanske hon hade kunnat hjälpa mig att bli lika modig som hon. För jag önskar jag var lika modig som henne.