trettioförstamarstvåtusentio.
Idag har jag börjat med kören som jag tänkt på länge. Jag behöver någon aktivitet en gång i veckan istället för att bara sitta hemma. Bara för att göra något. Och det var hur roligt som helst!
Jag försöker hitta en låt som vi sjöng idag men jag kommer bara inte på vad den heter! Så irriterande! Tror jag återkommer med den.
Imorgon är det torsdag, det betyder lov, så f*cking härligt!
Två kalasbarn.
Sen så fyller min kära pappa 45 år, så ett stort grattit till honom också! :)
Jag har precis käkat prinsesstårta så att min mage är ploppmätt! Nu behöver jag inte blåsa upp magen för jag ska se gravid ut, nu är den det av sig själv, haha. Mysigt!
Ikväll sover jag hos min älskling, ska bli hur mysigt som helst, som alla tisdagar, hihi.
Lugg, rakat eller som vanligt?
Så här hade jag tänkt att min frisyr skulle se ut med lugg.

Och så här om det skulle vara rakat. Alltså bara raka det som är markerat inom de röda linjerna. Det skulle vara så fint till sommaren när mitt hår bleks så mycket och så när det rakade har växt ut lite. Ååååååh så fint! Nu är det ju bara det att jag är så satans feg och alltid ångrar mig när det blir lite förändring i mitt hår. Är väldigt mån om det förstår ni, haha. Men det växer ju ut! ;)

Så, nu behöver jag verkligen hjälp. Jag vill höra era åsikter.
Vad tycker ni skulle vara fint på lilla mig? :)
OBS! Andreas röst räknas inte, för jag vet redan hans, haha.
This is the night, ah touch me.
Fan vad deppigt.
Denna kväll sitter jag med tillsammans med en hög läxböcker, så det är det som håller mig sällskap ikväll. Bläääää.
Även om det är måndag imorgon och skola så ska det bli kul att träffa Annabanana imorgon som kommit hem från skidbacken hon tillbringat en vecka i. Saknat henne så!
Nu, tillbaka till skolarbetet.
Saturdaaaay.
Tyvärr måste jag säga att partyt igår inte var så roligt som man hoppas på. Men man fick iallafall träffa lite folk som man inte träffat på väldigt länge. Och fira min kompis Christoffer lite grann också. Idag har han blivit arton bast, så ett stor grattis till honom! :)
Min älskling har gått upp tidigt idag för att skruva i skotern medans jag legat och sovit. Han är väldigt trött så jag lät honom vila en timme eller så, stackarn. Han är så söt snyggingen min, hihi.
Ikväll blir det bara en lugn kväll. Det behövs så att man får varva ner nån gång.
Det här är typiskt min humor, hahahahahaha.
Underbara dag!


En av Andreas många kärleksförklaringar.
Du ska veta att du betyder allt för mig de finns ingen annan som kan ta din plats i mitt hjärta de slår bara för dig!. De kommer de alltid att göra du förgyller min dag, du är som en dröm som gått i uppfyllelse en evig drömm som blev sann en dröm som man aldrig trodde skulle slå in men de gjorde den o ja släpper dig aldrig!!. Älskar dig mer och mer för varje sekund som går min kärlek till dig är obeskrivlig. 20/8 ett datum som ja aldrig glömmer den dagen då du blev min den bästa dagen i mitt liv. Den natten var så underbar att få vara vid din sida så länge få känna din underbara doft få stryka på dig o veta att du är min bara min lilla gooa sööta Felicia:) hihi.
Tänk alla minne vi har allting vi gått igenom du och jag? o tänk hur många mer stunder vi kommer ha? dom första nätterna tillsammans? då man får pussa dig på pannan o säga god natt älskling sov så gott? vakna mitt i natten o få se dig sussa så söt? o bara ligga där med dig vid min sida o känna din värme din närhet gör mig glad o trygg. Med dig är jag lycklig. Med dig vill jag leva föralltid bara du&jag.
Kommer aldrig sluta älska dig det är omöjligt du är mitt allt Felicia med dig vill jag leva ja vill dö vid din sida ja vill föralltid vara din bara din! Älskar dig Gumman så otroligt mycket de är obeskrivligt hur mycket du betyder. <3
Felicia <3 Andreas föralltid:) hihi
Är han inte för underbar? Haha. Det kanske var svårt att hänga med, han använder inte så många punkter. Hihi, älskar dig Andreas. <3
Break the rules.
Mamma som person.
än gjorde. (Gittan brukade ibland kalla oss för Knoll och Tott! Tänk det hade jag glömt - kom på det nu!) - Ändå blev jag aldrig less på henne. Jag mådde bra av att vara tillsammans med Susanne. Det fanns ett självklart lugn hos henne som hon spred till andra såväl som till mig själv. Hon var så snäll och accepterade alltid andra människor, och var aldrig fördömande mot någon. Hon hade alltid fötterna på jorden men blev för den skull aldrig tråkig. Hennes humor minns jag som rå men hjärtlig och jag kan fortfarande höra hur hon låter när hon skrattar.
Allt det här vet du nog mer än väl, det känns bara som om jag vill berätta om mina innersta tankar och känslor för henne, för dig.
Det är många år sedan vi träffades nu, så det är mycket jag inte vet om hennes sista tid. Hur hon var, tyckte och tänkte. Men jag antar att hon fortfarande var samma fina människa jag bär i mitt minne.
Tyvärr så finns det ibland människor i ens omgivning som tystnar och drar sig undan när sånt här händer. Folk blir rädda när man talar om en närstående som dött.
Vad jag hoppas är att du har människor du kan prata med. Människor som vill och vågar lyssna. Jag vet ju inte alls hur det är för dig och din bekantskapskrets. Men kom hur som helst ihåg att det alltid är din förbannade rätt att prata om henne - närhelst du vill. Susanne bör pratas om, och kommas ihåg! (Förlåt om jag låter agressiv - men det är en del av sorgen. Man tycker att världen är så orättvis). Dessutom har ni ju en liten flicka, Felicia - du får ursäkta om namnet inte är rätt - och hon har ju rätt att få veta så mycket som möjligt om sin mamma.
Jag vill med det här brevet delge dig min stora sorg över att Susanne är borta och försöka hindra din smärta något, även om det är näst intill omöjligt. Jag vill att du ska vet hur mycket jag uppskattar att ha haft förmånen att få lära känna, och dela några år tillsammans med Susanne. Hon är en människa som varit med om att påverka mig till den jag är idag, och av den anledningen finns ju Susanne och hennes sätt att vara bevarat även i Österrike.
PS. Jag skulle bli väldigt tacksam om du ville framföra en hälsning till Susannes mamma och pappa om hur mycket jag beklagar deras sorg. DS.
I must be strong and carry on.
TILL MINNE AV
SUSANNE BECKMAN
Med varmt deltagande
i sorgen
Områdesgruppen
i Råneå
En gåva har överlämnats till Världsnaturfonden,
Projekt Vildmarksvakt - skydda björn, varg, lo,
järv och deras naturområden.
Jag är olydig.
Min bror har kalas nu för sina kompisar när han har fyllt år. Så det är fullt hus. Jag kommer sitta och plugga hela kvällen. Dö.
Men imorgon är det fredag! Och då ska min snygging till fästman bjuda mig på middag, mums och mys!
No one know what it's like to feel this feeling, like I do.
Inatt hände något som inte händer ofta. Jag vaknade imorse och var tvungen att tänka två gånger om det verkligen var sant, om det verkligen hände. Det var sant, det hände verkligen.
Inatt drömde jag om mamma.
Det var bara jag som såg henne. Pappa hade precis hämtat den nya valpen. Mormor och moster Ida var hos oss. Eller ja, vi var i ett hus som vi tydligen bodde i. Och jag lagade middag. Hon satt där och tittade på mig med ett litet leende på läpparna medans jag rörde om i maten. Mormor kom in i köket och satt sig bredvid henne. Det var då jag förstod att det bara var jag som såg henne för mormor la inte märke till henne. Jag gick ut från köket. Jag var helt överväldigad. Men sedan blev jag rädd att hon inte skulle sitta där igen när jag kom tillbaka så jag sprang in i köket igen. Och där satt hon fortfarande. Jag gick fram till henne, visste inte vad jag skulle göra. Tvekade flera gånger om jag skulle röra henne eller inte, om jag skulle prata med henne eller inte. Jag backade och hon reste sig upp och gick fram till mig, sträkte sig över mig för att se vilken mat jag lagade. Jag frös till is för då kände jag hennes kroppsvärme. Den var så verkligt. Jag kände hennes lukt som luktar så gudomligt underbart. Sedan tittade hon på mig igen med det där leendet som jag älskar.
Efter det är det suddigt.
Jag drömmer bara om mamma när det är väldigt dåligt och jag verkligen vill att hon ska hålla om mig. När jag riktigt saknar den där modersfigurern. Jag kommer ihåg att det sista jag tänkte på innan jag somnade var att jag och mamma satt i soffan och jag lutade mig mot henne för att jag var så himla ledsen. Försökte föreställa mig den där trygga känslan av en moders kärlek till sitt barn. För igår var det verkligen dåligt. Andreas höll om mig och tröstade mig. Men jag vill verkligen ha min mamma där. Så under natten fick jag tillbaka henne igen för en liten stund.
Jag kan inte annat än tänka att mamma var där i rummet när jag somnade och ville visa sin närhet till mig genom att komma tillbaka till mina drömmar. Jag behövde det verkligen.
Mamma, jag älskar dig.
Sessan and Me.
Lägg märke till mina skrattgropar som jag är väldigt nöjd över att jag har!
Busig är också, hon älskar att rulla sig i snön, hihi!
Här får Sessan syn på min bror och hans kompis som kör skoter, sen måste hon bara rulla sig i snön igen, haha. Hon är för söööööööt!
"Vad söt du är gumman!"
Som jag skrev igår så köpte jag en liten sak till Andreas bara för att vara söt. Han blev väldigt glad över den och tanken med det hela. Detta fick han av mig:
"Vad söt du är gumman, jag älskar dig så himla mycket" var det
jag fick tillbaka, och en massa pussar såklart och en stor bamsekram!
Där det syns lite text står det:
Late at night when I'm sound asleep
Into my heart you softly creep.
I sit and wonder how it could be,
But you must have stumbled across the key.
This key holds the secret to true love and more,
So take it now and unlock the door.
And I pray that we will never part,
Now that you have the key to my heart.
Sen hade jag lite tråkigt och uträttade mina rastlöshet på honom, detta blev resultatet. Jag vek mig dubbel av skratt, vi hade väldigt roligt, haha.
Som ni ser hade vi det väldigt roligt åt detta.
Det klär dig älskling. ;)
Och förlåt för att jag la upp de här bilderna, men ditt hot igår bet inte på mig, haha.
Fick nämligen inte lägga upp de här bilderna. Så om du nu älskling, inte vill att
bilderna ska vara här får du anmäla mig, men jag hoppas att du inte gör det. ;P
Älskar dig! :D
Vad händer?
Till alla New Moon fans.
Slutat för dagen.
Nu bär det av till bussen.

En vanlig tisdag.
På tala om äta. Min tunga har läkt jätte fint och det är inte alls svullen, så jag kan äta vanligt igen. Men då mitt i allt så ska jag få en fet munblåsa som gör att jag inte kan äta alls. Den är lika stor som en halv 50 öring. AJ. Så himla typiskt, alltid ska det vara något.
Aja, nu drog mina kompisar så jag måste rusa efter dem.
Efter skolan drar jag till A. Massa mys på g.
Would it be the same if i saw you in heaven.
TILL MINNE AV
SUSANNE BECKMAN
Vårt liv, vår tid en dag i sänder
Så tyst och stilla glider bort
Om litet eller mycket händer
Är tiden alltid lika kort
Det nyttjar ej att se sig om
Den tid som var, som är, som kom
Var blott ett lån från evigheten
En sista hälsning
Ann-Kristin, Bosse och Pär
En gåva har överlämnats till Världsnaturfonden,
Projekt Vildmarksvakt - skydda björn, varg,
lo, jörv och deras naturområden.
Would you know my name if i saw you in heaven.
Jag hittade en stors bok med en massa hälsningar till mamma som man hade på hennes begravning. I den här kategorin tänkte jag skriva in de hälsningarna och om olika gåvor som lämnats till olika fonder i och med forsolyckan och hennes död.
Denna bok luktar mamma, precis som alla andra saker som jag fått av henne.
F*n vad jag vill ha henne här just nu.
I'm in love, I'm all shook up.
Annars så jag har pluggat och pluggat. Ska försöka plugga ännu mer snart. Eller jag SKA. Där, jag skrev det, nu måste jag göra det. Bara att sätta igång.
tjugondemarstvåtusentio.
Jag har också glömt att nämna att jag och Andreas har varit tillsammans i 4 år och 7 månader idag. Så det är grattis till oss. Dagen till ära kommer vi bara att mysa. Jag kommer inte orka plugga alls. Får börja med det imorgon. När det är helg vill jag ta det lugnt, inte tänka på skolan. Så de så! Annars orkar jag inte till veckan.
Nästa helg vill jag gå ut! Någon som är på? ;D
I saw it again. ;)
Lördag idag då. Jag måste tyvärr plugga lite idag. Usch, fy och blä. Skola in my ass.
Snart ska vi åka på storheden och handla. Och New Moon har kommit ut på DVD idag, så den ska jag inhandla om jag hittar den. ;)
Nu blir det massor med pussar!
Pappas brev till mamma.
Hej igen! 17/5
I måndags hade vi sol och väldigt varmt hela dagen. Under dagen var backarna och lifftarna öppna. För 50 spänn kunde man åka mellan kl. 10.00-01.00. Det var inte ett moln på himlen och solen går aldrig ner här. Det var nog en upplevelse som är få förunnat. När det stängt lifftarna gick vi ner till discoteket och tog oss en öl och en sväng om. Det var inte precis någon cleo stämning. Här var alla klädda som i skidbacken. Bara det en kul grej.
3 dagar kvar till jag kommer hem, gud vad jag längtar efter dig.
Idag har vi inte haft så bra väder, mulet och hård blåst. Det stängde lifftarna vid 13.30. På torsdag ska vi äta räkor på hotellet i riksgränsen, hoppas att det smakar. Oj! Oj! Jag höll alldelens på att glömma bort att fråga hur det är med magsjukan. Jag hoppas verkligen att den blivit bra.
Nej, det här hjälper inte, jag längtar bara mera efter dig när jag skriver. 1.000.000.000.000 kramar och pussar.
Jag älskar dig.
Peter.
Felicia har varit duktig!
Jag vågade inte ta några före bilder på mitt rum. Det var alldelens för pinsamt. Men här kommer bilder på hur mitt rum ser ut nu. Så nu mina vänner ska ni få se hur mitt rum ser ut. Första gången tjejerna i klassen får se hur mitt rum ser ut. De har ju aldrig varit här pågrund av att jag bor så satans långt bort, haha.
Där har vi även min söta lila klänning som jag köpte i helgen för de som ville veta.
Haha, lilla jag, sockerdockan.
Elvis spelas på sterion, såklart. ;)
Mina läckra trummor.
Gardinerna kom upp också, äntligen, haha.
Här sover jag, supermysigt! (den ljusa kudden till höger är min snuttekudde, haha)
Pappa var söt och satte upp mina tavlor på honom och mamma som små.
Så nu har jag dem på väggen också.
Pappa till vänster och mamma till höger.
Var bara tvungen att göra det klart eftersom pappa ser ut som en tjej med sitt långa hår, haha.
Nu behöver jag faktiskt beröm på hur duktig jag har varit. För det var verkligen jobbigt! Jag kommer nu att spendera mycket mer tid här i mitt rum när det går att vara här inne, haha.
Hold on to me, never let me go.
Man jobbar sig igenom ett sorgarbete på olika sätt, beroende på vilket sätt som passar en själv. Men man kan aldrig klara sig igenom sorgen utan stöd. Man kan inte vara så stark själv. Jag hade aldrig tagit mig så här långt utan stöd från mina fantastiska släktingar och vänner. Jag är er evigt tacksam för att ni funnits här för mig.
Men det finns en person som jag alltid vänt mig till när jag mått som dåligast. Min bästa vän. Min andra hälft. Han fanns där för mig när det var tio års dag efter mammas död, när vi knappt kände varandra. Men han satt där med mig och höll mig i handen. Han satt och lyssnade tålmodigt när jag berättade hur min mamma dött, vad som hände och hur gammal jag var. Han blåste på mina sår efter en tuff natt. Han har alltid hjälpt mig att andas igen när jag brytit ihop i tårar. Alltid hållt om mig när jag behövt det. Alltid lyssnat och försökt förstå mina känslor. Alltid följt med mig till graven om jag velat det. Stått där som stöd när jag brytit ihop vid den. Alltid försökt vara stark för min skull. Alltid sagt att han skulle göra vad som helst, bara jag får min mamma tillbaka.
Just nu sitter jag med blöta kinder. Det är så berörande för mig hur stark han har varit som orkat med mitt sorgarbete. Som orkat sitta och lyssna på vad mitt trasiga hjärta har velat säga. Jag vet att jag aldrig hade kommit så här långt om jag inte haft honom vid min sida. Jag kanske inte änns funnits här nu om det inte vore för honom.
Andreas, du förstår inte hur mycket du betyder för mig och hur tacksam jag är för att du alltid funnits där för mig när jag behövt det. Min kärlek till dig är så enormt stor, som universum. Du är min bästa vän. Du är min andra hälft. Du är den jag vill leva resten av mitt liv med. Tack för att du hjälpt mig och fortfarande gör det. Tack för den kärlek du ger mig. Jag älskar dig så otroligt mycket.
'Cause you know that I love you, that I've loved you all along.
Stop breathing if I don't see you anymore.
Why I love Elvis.
Som jag kanske skrivit tidigare så älskar jag Elvis. Jag kanske också nämnt varför jag gör det också. Men just nu sitter jag på mitt rum med min Elvis Presley skiva på väldigt hög volym. Så jag måste bara nämna igen varför Elvis är så viktig för mig.
Jag är farmor&farfars första barnbarn. Och de har bara ett barn, min pappa, så jag blev väldigt speciell när jag kom till världen. Farmor blev helt till sig och farfar hade videokameran framme varje gång jag var på besök. Därifrån har jag fått min video från när jag var liten. Den är jag väldigt tacksam för, för där kan jag se min mamma levenade igen och hur hon var som mamma.
Farmor&farfar var gärna barnvakt åt mig. Och när jag blev lite äldre hittade jag en massa skivor vid sterion. Bland alla skivor fanns en Elvis skiva. Och varje gång jag kom till dem så satte jag igång den skivan. Låtarna gick om och om igen. Men en låt spelade jag extra mycket. Stod där och studsade och hoppade till den låten. Använde steriodosan till piano och gitarrsolorna. En riktigt rockabillybrud.
Åren gick och jag slog alltid igång skivan när jag kom till dem. Kunde helt enkelt inte få nog. Farmor och jag tittade på Elvisfilmer när de var på tvn när jag var där och skulle sova över.
Och tack vare farmor&farfars vilja att vela ha mig hos dem och farmors musiksmak så älskar jag idag Elvis. Han är den artist som betyder mest för mig. Genom att lyssna på honom kan jag glömma bort det som är jobbigt för en stund. Lägga det åt sidan för ett litet tag. Jag hittade nämligen denna underbara skiva efter min mamma gått bort. Han har hjälpt mig väldigt mycket under mitt liv.
Jag minns nämligen första gången jag hittade skivan och fastnade för den underbara låten Big Hunk O'Love som är min favoritlåt med honom. Minns hur jag fingrade på steriodosan när pianosolot kom. Minns hur jag spelade luftgitarr när gitarrsolot kom.
Min tatuering är delvis relaterad till min kärlek till honom. You are always on my mind. Jag tog bort were och la dit are istället för att den också ska vara relaterad till hur ofta jag tänker på min mamma.
Elvis har, är och kommer alltid att vara den mest fantastiska artisten för mig. Han kommer alltid att betyda väldigt mycket för mig. Hans underbara röst och låtar får mig på andra tankar för en stund, och för det är jag evigt tacksam.
Tänk på mig när piano och gitarrsolot kommer, haha.
Mina snyggisar!
F*ckin' love them!
En väldigt trevlig helg.
Haha måste berätta vad som hände natten efter vi sett Remember Me. Jag och Anna gjorde oss klara för sängen, vi la oss i den och slog igång New Moon. Dreglade till den i två timmar sen gick vi och la oss. Och det sjuka är att båda två drömde om honom. Haha, min dröm var underbar för övrigt. ;) Iallafall, när båda drömde om honom så hade vi rört oss väldigt mycket. Jag vaknade flera gånger av att Anna rörde sig eller att jag behövde vända mig för att jag låg dåligt. Så jag vaknade en gång av att jag låg i mitten av hennes 120's säng. Jag låg på rygg, med huvudet snett åt höger och händerna knäppta på magen. Så någon sekund efter det så vänder sig Annah om och lägger sitt ben över min midja och ler, hon sover fortfarande för övrigt. Jag kunde ju bara gissa vad hon drömde om, haha. Det var lite göllit. ;)
Jag for då till Andreas efter jag vaknat och så. Vi tog en promenad, det var väldigt skönt och det var ju vackert väder. Riktigt mysigt. :) Aja, medans han sprang omkring i huset satt jag på insternet och sucktade efter Rob ännu mer. Tror ni Andreas fattade nå? Nä, inte det. Män (pojkar) alltså.
Ojsan vad jag drog iväg där med skrivandet. Men jag måste även nämna att mitt prov på fredag inte blir av, det blir en fördjupningsuppgift istället, skööööööööönt! Får se om jag orkar börja med det ikväll. Det skulle vara väldigt härligt att bara ta det lugnt ikväll. Jag tror det blir så också.
Tack för en underbar helg. <3
Kåt på bion.
Jag, Annah och Annaa har sett Robert Pattinson ha sex, flera gånger. Helt jävla sjukt. Jag kramade sönder båda annornas händer. Jag kom nästan, bokstavligt talat.
Och efter filmen var båda annorna i tårar och hårda jag fick trösta dem. Annaa bölade så hela biosalongen hörde, haha, söta flicka!
Och inatt ska jag sova med Annah. Tror ni jag vill till Andreas något just nu??? Gah. Man vet aldrig vad som kommer hända inatt.
Jag förstår inte varför Rob är så satans sexig, jag förstår bara inte. Jag är i helt extas just nu!
SE REMEMBER ME!
Från sömntuta till piggsvin.
Igår när jag satt här så somnade min älskade man, haha. Han var så söt, pratade i sömnen och dreglade. Sen när jag väckte honom var han dödstrött. Men envis som jag var ville jag inte gå och sova så vi slog igång en film, Gamer. Om man säger så här, jag somnade efter tjugo minuter. Sen vaknade jag efter jag vet inte hur många minuter. Då ville jag gå och sova. Men lilla Andreas var pigg som ett piggsvin så han hade väldigt svårt att somna. Då sa jag welcome to my world. För annars är det jag som inte vill gå och sova för att jag är för pigg eller helt enkelt inte kan sova pågrund av mina sömnproblem. Då är det jag som får ligga vaken medans han snarkar vid min sida. Nu var det jag som sloknade direkt.
Men imorse då. Han vaknade halv 7 (!) och kunde inte somna om. Fan heller tänkte jag, jag ska sova! Så som den nörd han är så satte han sig på datorn och spelade medans jag sov vidare till halv 10. Haha, han tyckte att jag var så söt när jag sovit för jag har sträckt mig en massa och sedan krypt ner under täcket så att jag inte synats hela tiden, haha.
Och nu ska jag börja göra mig iordning för att ta bussen in till centrum för att shoppa loss med Annabanana! ;) <3
Sexiest man on earth!
Amazing!
Två födelsedagar.
Älskar er. :) <3
Älskade mormor. <3
På bra humör.
Jag måste också nämna att jag åt mitt första skrov igår efter att jag piercat tungan. Det var inget max-skrov, men det var ett skrov och ojojoj vad jag njööööt!
Imorgon blir det att mysa med annabanana. Vi ska gå på stan, sen göra fläskfilé i jordnötsmarinad, det vi åt på tjejkvällen hos henne för nån vecka sedan, mmm! Sedan ska vi gå på bio och se Remember me, mmm på det också. Robban in my heart. ;)
Och dessutom har Eclipse trailen släppts, grrrrrr! Jag blir faktiskt lite sugen på att läsa om böckerna igen, för tredje gången. ;) När alla filmer kommer ut ska vi tjejer definitivt ha ett twilight maraton, hos annabanana med hennes ljudsystem och feta tv, höhö.
Ja, jag är på väldigt bra humör just nu. Men jag är ju som sagt med min älskade Andreas. Han ligger i sängen och tittar på mig med dom där ögonen som säger: gud vad jag älskar dig. *smälter*
Hm, tittade just åt hans håll, han låg och blunda den jävlen, haha.
En liten uppdatering i allt stressande.
Ikväll ska jag till Andreas och käka tacos och mysa med honom. Var hos honom i ondags och igår. Vilket jag också verkligen behövde.
Aja, nu har jag skrivit iaf.
Hahaha, jävla muminluder.
Att fylla det största hålet.
När min mamma dog tog hon med sig en stor bit av mig. Sedan min mamma dog har jag levt med ett stort hål inuti mig. Ett stort hål som jag inte hur jag ska laga. Vet inte hur jag ska kunna fylla det och jag vet inte heller om det går att fylla.
Sedan min mamma dog har det både hänt bra och dåliga saker i mitt liv. Dåliga saker som gjort ännu mer hål i mig och bra saker som fyllt en del av dessa småhål. Men aldrig har det hänt något som fyllt eller lagat det största hålet i mig.
Jag funderar på om det verkligen går att fylla eller laga ett sånt stort hål, efter en sån stor saknad efter sin mamma som man aldrig fick lära känna.
Jag har hur många kvinnliga förebilder som helst i mitt liv som kunnat vara som en mammaroll för mig, men ingen av dem har kunnat fylla upp det stora hålet.
Jag vet själv att det här hålet aldrig kommer fyllas eller läkas helt. Men går det att läka det lite grann? Jag undrar hur hålet kommer kännas när jag själv blir mamma. Kommer jag känna att hålet växer igen lite av den lycka jag kommer känna när jag blir mamma? Eller kommer den bara utvidgas ännu mer när jag inser att jag inte kommer få dela den lyckan med min mamma, mina barns mormor?
Kommer tiden läka alla sår?
Jag vet helt enkelt inte hur jag ska kunna fylla det stora hålet i mig efter min mammas död.
Jag vet inte hur jag ska fylla det stora hålet efter mammas död.
Motion för kropp och själ.
Men efter att ha funderat på det en vecka så kommer jag att tänka på en sak som har pratats om hos min psykolog för ett tag sedan. Att jag ska försöka ta mig ut på promenader minst en gång i veckan för att röra kroppen och samla energi. Vilket höll i typ 3 veckor, sen gav jag upp.
Men nu när jag har gjort mitt träningsschema och tittar över den ser den faktiskt ganska bra ut. Det börjar lugnt med promenader en viss tid tills det ökar med några minuter. Sedan promenad blandat med jogging och sedan promenad igen osv. Tillslut så har jag kommit upp till promenad och jogging i 50 minuter. Sista turen innan jag ska springa milen ska jag enbart jogga i 20 minuter. Jag ska verkligen försöka hålla i det här schemat. Och skulle det nu visa sig att väder inte alls är med mig så tar jag det en annan dag, bara att jag tar mig ut och motionerar två gånger i veckan.
Det här är bra för mig som har så låg energinivå. Jag rekommenderar till de med nedstämt mående och låg energisnivå att göra upp ett träningsschema som börjar i lugnt tempo och som sedan höjer tempot lite efter varje vecka. Det är båda bra för kroppen och för själen. Gud vad pedagogisk jag lät nu. Men jag rekommenderar det iallafall.
Nu vet jag att det kommer vara pissjobbigt i början, men sedan kommer det bli som ett beroende, att man bara måste ut på en promenad eller en joggingtur. Vill man inte själv så gör upp ett träningsschema med en kompis eller förälder, kanske blir lite roligare då. Jag själv ska försöka få med mig Andreas på några av mina träningsdagar. Hehe.
Sjunde mars tvåtusentio.
Mamma Fiia, Pappa Jon och lilla Alice. :)
Bara en massa skit.
Min mage kurrar, snart blir det mat här hos svärmor. Och om ni bara visste hur mycket jag trånar efter Max, det är sjukt. Blir fan deprimerad av det. Vill kunna äta det jag vill igen. Chilichees..........
Sen vill jag kunna hångla med min man också, jag får ju inte det på grund av infektionsrisken. Damn! Hemska värld! Aja, får väll skylla mig själv. But MAN vad jag ska äta tjock mat och hångla med min man när tungan väl har läkt! Jag rasar ju i vikt just nu.
Tatueringen mår också bra. Läker som den ska. Vet som inte om de finns nå mer att uppdatera om. Haha, började precis fundera på om min dialekt kommer fram mycket. Lite här och där kanske. Skriver ju som sagt efter mina egna tankar och bryr mig inte så mycket om hur vissa ord och meningar egentligen ska skrivas. "Nå" kommer fram mycket har jag märkt.
Aja, bara en massa skit i de här inlägget. Ha en bra lördag!
You are always on my mind.
But damn vad min mage dansade tango! Jag kunde ha blivit lite mer nervösare, men det var ändå hemskt vad nervös jag var. Jag älskade hans design han hade gjort till mig på en gång. Den var inte alls som jag hade tänkt mig, mycket bättre än vad jag själv hade tänkt mig.
Känslan av att tatuera sig då? Ja, det gör ont, ont, ont och åter ont. Men det är en smärta man kan härda ut med. Som att dra rakblad längs skinnet ungefär. Men det är så värt de! Och jag blev jävligt nöjd med resultatet. Tack pappa för att du följde med mig. :)
Efter det gick jag på stan och väntade på att Andreas skulle komma in. När han gjorde det så gick vi runt stan för att hitta något till lilla Alice, och det gjorde vi! Det var lite småroligt att gå och titta på babykläder med honom *blickar in i framtiden*. Sen så shoppade jag lite själv också. En tröja, en bh och solglasögon.
Och sen efter det for vi till svärmor och åt där. När Sandra hade jobbat klart for jag in till centrum igen. Shutter Island var inte så bra som man trodde, början var bra men fan inte slutet. Jag rekomenderar den inte.
Jaja, här är bilder på min tatuering!
Och här är min nya tröja plus min nya bh under den, haha.
Today it is!
Efter jag gjort min tatuering ska jag på stan med Andreas för att hitta något att köpa till lilla Alice som ska döpas på söndag. Sen ska jag och han sitta och vänta hos hans mamma tills min kära kompis Sandra har jobbat färdigt. När hon gjort det ska vi gå på bio, bara jag och Sandra, och se Shutter Island. Mys! En bra dag helt enkelt.
Gah! Jag ska snart göra min tatuering, min mage alltså, sluta fladdra!
Wish me luck!
Can I get an AMEN?!
Tomorrow it is!
Förkylningen vill inte ge med sig, kanske för att jag inte äter som jag ska på grund av tungan. Det börjar väll bli lite bättre med den, den är fortfarande ganska svullen, men det gör inte ont och jag börjar mer och mer kunna äta fast föda. Åt en köttfärspaj för ett tag sedan och det gick väldigt bra faktiskt. Däremot förstår jag inte varför den inte slutat vara svullen än, jag suger ju på is som om det var min favoriträtt. Aja, jag ska till aeon imorgon och tatuera mig och då skulle piercaren ta en titt på min tunga. Japp, tatuera mig imorgon! Om jag ska vara ärlig så är jag inte så värst nervös. Det såg inte för hemskt ut när Anna.a gjorde sin, och hon gjorde ändå på det ondaste stället, på revbenen. Men jag får väll ta och bygga upp min fasa och tro på det värsta så kommer det i slutändan visa sig att det inte alls var så farligt. Det funkade för Anna.a iaf, haha.
Fashionshow.
Sen slog det mig, jag ska fota lite. Jag har ju köpt en jävligt snygg långklänning som jag ska ha i sommar, jag har ju köpt nya byxor och ny tröja också. Så jag tog fram kameran och fotade en massa. Och nu ska jag göra något som inte händer ofta, jag ska klägga upp bilder på min klänning och dagens outfit. :O
Här är min underbara långklänning som jag fick på halva reapriset på Vero Moda.




Och så mina läckra nya jeansleggings från Vila. Och så rotade jag i
en garderob som inte innehöll mina kläder och hittade denna vita blus till.
Skorna är från Andreas i julklapp.




Och så här ser mitt hår ut, lockarna är mina och slingorna i håret är mina också.

Det fick mig verkligen att må lite bättre att få fixa till mig själv lite extra. Men nu är jag stressad, ska nämligen med bussen till Andreas nu. Hejs!
My fears get higher day by day.
I'll die thinking you won't be around.
do you love me like I love you
do I mean more
I'm dying without you
Femte brevet.
Nu är jag 18 år, nu är jag inte din lilla flicka längre, nu är jag din stora flicka. Mina ögon fylls med tårar just nu. Jag saknar dig. Saknade dig väldigt mycket på min födelsedag. Ville verkligen att du skulle vara där. Mormor och Inge kom till mig på min födelsedag. De var i stugan så de kom förbi och fikade och gav mig presenter. Det är alltid lika mysigt att få träffa mormor, hon är så himla goo.
Jag har piercat tungan. Jag undrar vad du tycker om det. Pappa har alltid sagt att jag får bestämma själv och göra det jag vill när jag är 18. Så pierca jag tungan. Han skratta bara och skakade på huvudet. Jag är väldigt nyfiken på vad du skulle ha sagt om jag visat min tunga för dig.
Jag har lyssnat på pappas berättelse också. Om olyckan du dog i. Ja, jag vet inte riktigt vad jag ska skriva om det, heller säga. Det går helt enkelt inte att beskriva känslorna. Bara att det gör ont, fruktansvärt ont.
Jag har sagt det förut och jag säger det igen. Världen är så fruktansvärt orättvis. Och om det nu finns en Gud så hatar jag honom/henne för att du togs ifrån mig. Jag hatar denna värld vi lever i. För varje person, varje levande människa måste få uppleva smärta minst en gång i livet. Jag måste uppleva smärta varje dag. Varje äckliga jävla dag. Det är inte rättvist. För jag har inte gjort en fluga förnär. Inte du heller, men ändå så togs du ifrån mig.
Jag vill inte leva i denna värld. Jag vill leva i den värld du nu lever i mamma. Den här världen förser mig bara med smärta.
/ Din Dotter.